Sydsvenskan fortsätter sin intressanta serie om sjukfrånvaron. I den senaste artikeln, som publicerades idag, saknar jag dock några kritiska frågor.
- Hur kan Försäkringskassans expert Bertil Thorslund veta var de optimala nivåerna för sjukfrånvaron och förtidspensionen ligger?
- Hur vet Ulf Hallgårde att sjukskrivningarna går ner i dåliga tider för att människor är oroliga att förlora jobbet? Det är inte den enda tänkbara förklaringen, nämligen, och knappast ens den mest sannolika. Forskare som studerat sambandet mellan arbetslöshet och sjukfrånvaro har pekat på att det främs förekommer i länder med mycket hög sysselsättning. Sambandet hänger därför sannolikt samman med att personer med sämre hälsa går i i arbetskraften under goda tider, då mer arbetskraft efterfrågas.
- Hur vet Ulf Hallgårde att läkare förr skötte sjukskrivningarna "med vänster hand"? Är läkarkollegerna informerade om detta? Och menar Hallgårde att detta vänsterhandande var något som mystiskt påbörjades just 1997, då sjukfrånvaron började stiga okontrollerat?
De sjunkande sjukskrivningssiffrorna hänger säkert delvis ihop med en "tightare" sjukskrivningsprocess, som Hallgårde hävdar i artikeln. Denna process har ersatt det tighta anpassings- och rehabiliteringsarbete som fanns fram till början av 1990-talet, då långtidssjukskrivna enklare kunde slussas tillbaka till sina arbeten.
Frågan är dock vilka biverkingarna den tightare processen fört med sig; hur många sjukskrivna har slagit ut och hamnat i andra försörjningssystem - a-kassan eller socialbidragssystemet? Har Sverige, i likhet med många andra europeiska länder med "tighta" sjukskrivningsprocesser, fått en omfattande dold sjukfrånvaro?
Det är frågor som Niklas Orrenius och Emma Lejnse gärna får ge sig i kast med i kommande artiklar i serien.
Fortune cookie
1 dag sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar