måndag 29 mars 2010

Recension i Svenska Dagbladet

Idag tar Svenska Dagbladet upp min bok "Under strecket". Det är idéhistorikern Annika Berg som skriver, och hon gör ett mycket utförligt - och utmärkt - referat av boken. Intressant nog fokuserar hon främst på min analys av sjukfrånvaron som ett socialt konstruerat problem - roligt att de aspekterna uppmärksammas.

Och jag som precis hade börjat ge upp hoppet om att boken skulle recenseras i ledande borgerliga tidningar ;-)

lördag 27 mars 2010

Sprutbyte i Stockholm

I tisdags (då jag fortfarande var på semester i Mexiko, därav denna sena bloggning) beslutade Stockholms landstingsfullmäktige äntligen om att på försök (4 år) införa en sprutbytesverksamhet i huvudstaden. Låt oss hoppas att det blir en ambitiös verksamhet!

Ikväll ska jag fira med en frozen Margarita.

(SR, DN, ABC, Drugnews, Birgitta Rydberg)

fredag 26 mars 2010

"De rödgrönas sjuka utmaning"

...är rubriken på Anna-Klara Bratts recension av Kampen om sjukfrånvaron, publicerad i Arbetaren Zenit nr 12, 2010.

Det är en mycket intressant text, som fokuserar på Socialdemokraternas ansvar för den oreda vi idag har i sjukförsäkringen. Tyvärr finns inte recensionen på nätet (ännu?), men den är mycket läsvärd. Inte för att den är positiv till boken, utan för att den ställer och utvecklar den högst berättigade frågan om de rödgröna förmår genomföra de reformer av sjukförsäkringen som kommer att vara nödvändiga för framtiden. Sådana reformer kräver nämligen en radikal omprövning av den politik S förde innan de förlorade regeringsmakten, och en rejäl självkritik.

torsdag 25 mars 2010

Opinionsmätningsjournalistikens sju dödssynder

Jesper Strömbäck, professor vid Mittunivesitetet, har idag en mycket läsvärd artikel DN Debatt om opinionsmätningar i medierna. Strömbäck skriver om mediernas "sju dödssynder" i dessa sammanhang.

Artikeln borde vara obligatorisk läsning för alla som intresserar sig för opinionsmätningar - och för alla journalister som beställer, refererar och skriver om sådana mätningar.

Den fjärde synden Jesper Strömbäck nämner - att spekulera om orsaker till opinionsförändringar - tror jag är helt ofrånkomlig. Spekulationer kan dock göras mer eller mindre tydligt. Ett dåligt exempel utgörs enligt min mening av Aftonbladets Lena Mellin, som ofta kommer med tvärsäkra men dåligt underbyggda tolkningar, och som dessutom har en tendens att låta sina egna moraliska uppfattningar få genomslag i hennes "analyser".

Forskarnas roll i sammanhanget är problematisk. I många fall har jag fått intrycket att medier håller sig med en fast skara forskare som visat sig villiga att "tycka till" i olika frågor, vare sig de behärskar dem eller inte. Säger ni Stig-Björn Ljunggren så säger jag inte emot.

Mediernas bristfälliga användande av opinionsundersökningar är ett demokratiskt problem, som Jesper Strömbäck visar:
När medierna exempelvis använder sig av icke-representativa webbenkäter eller presenterar resultat som om förändringar vore statistiskt säker­ställda händer det ofta att de försvarar sig med att det inte har så stor betydelse. Sådana resonemang utgår från att medier­na saknar makt och att människor inte påverkas av opinionsmätningarna, vilket är fel. Medierna kan ha betydande makt att påverka både dagordningen och hur människor uppfattar verkligheten. Forskning visar dessutom att bilden av opinionen kan påverka opinionen. Opinionsmätningar kan också påverka stämningen inom partierna och mediernas fortsatta rapportering, vilket kan leda till uppåtgående eller nedåtgående opinionsspiraler. Om mätningarna är korrekta och resultaten tillförlitliga är det en sak, men om de är missvisande eller om förändringarna inte är statistiskt säkerställda är det en helt annan sak.

onsdag 24 mars 2010

Makten över dagordningen

Alexander Armiento, chefredaktör för ST Press, kommenterar Kampen om sjukfrånvaron i en krönika. Armiento:
[Björn Johnson] hänvisar till en studie av sociologen Tor Larsson, som pekar på att förändrad lagstiftning och sämre kommunal ekonomi under nittiotalskrisen försämrade de sjukas chanser till omställning och rehabilitering, vilket i sin tur ledde till en dramatisk ökning av de riktigt långa sjukskrivningstiderna.

Att detta kan vara nästan hela orsaken till den omdebatterade sjukskrivningspuckeln är en viktig lärdom av Kampen om sjukfrånvaron.

Men kanske är en annan lärdom ännu viktigare: Att kampen om dagordningen, den som politiker och mediefolk ofta talar om, kan avgöra en politisk strid innan den börjat. Att den som förmår omdefiniera ett samhällsproblem också kan förändra samhället – inte genom att ha rätt i sak utan genom att få gehör för sin verklighetsbild.
Läs hela krönikan här.

Back in business - nya artiklar


Tulum, Riviera Maya, Mexiko.

Jag är tillbaka igen efter en skön semester i Mexiko. Vardagen börjar imorgon igen. Vill dock reda nu tipsa om några artiklar som publicerats den senaste veckan.

Först en debattartikel jag skrivit för Kollega, Unionens medlemstidning. I artikeln går jag mer i detalj igenom Tor Larssons förklaring till den höga sjukfrånvaron.

Sedan en bra artikel från Skånska Dagbladet om Försäkringskassans gissningar om fusk och felaktiga utbetalningar.

Slutligen en utförlig och välskriven intervju ur senaste numret av Läkartidningen, om Kampen om sjukfrånvaron med fokus på läkarnas roll som syndabockar för den höga sjukfrånvaron.

tisdag 16 mars 2010

Sjukfrånvaro och arbetsmarknad

Semestern har inte börjat riktigt än. Först en ny artikel Newsmill, där jag skriver om några arbetsmarknadsmässiga aspekter på sjukfrånvaron. Artikelns slutkläm:
Vad som krävs inför framtiden är en bred politisk uppgörelse om sjukförsäkringen. De politiska partierna, arbetsgivarna och facken måste tillsammans komma överens om en modell för bättre anpassnings- och rehabiliteringsarbete. Detta kan man nämligen inte tvinga fram med stela tidsgränser - vad som krävs är vettiga drivkrafter för alla rehabiliteringsaktörer, inklusive arbetsgivarna.

Som läget är idag kan arbetsgivare som vill hjälpa sjukskrivna tillbaka till arbetet ofta inte få tillräckligt stöd från myndigheterna på grund av det rigida regelverket. Arbetsgivare som vill bli av med sjukskrivna behöver däremot ofta bara vänta tills personen blir utförsäkrad, så slipper man bekymret.

måndag 15 mars 2010

Semester

Hej kära bloggläsare! Jag tar bloggledigt en vecka, åter 24 mars. Vi ses då, hoppas jag!

söndag 14 mars 2010

Sydsvenskan om RUT-avdraget

Härom dagen hade Sydsvenskan en nyanserad och granskande artikel om RUT-avdraget, signerad Olle Lönnaeus. Sydsvenskan håller generellt sett ovanligt hög klass just nu.

Heroinförskrivning

Jag har en aktuell text i Efter arbetet om heroinförskrivning. Kan läsas här.

lördag 13 mars 2010

Mediekritik

Idag var jag med i Medierna i P1, med kritik mot rapporteringen kring Försäkringskassans "beräkningar" (läs: gissningar) av omfattningen av fusk och felaktiga utbetalningar i socialförsäkringarna.

Jag har tidigare skrivit om detta här och här, och hoppas kunna återkomma i ämnet inom kort - kanske med en debattartikel.

torsdag 11 mars 2010

Jan Guillou i sitt esse

Man kan ha många invändningar mot Jan Guillou. Han har en tämligen ensidig debattstil: stenhårda sarkasmer baserade på att han SJÄLVKLART har rätt.

Ibland - allt oftare under senare år, som jag uppfattar det - leder detta käpprätt åt skogen, eftersom Guilliu helt enkelt har fel i sakfrågan. Men när han hittar rätt, så blir det underbart elakt.

I gårdagens Aftonbladet analyserar han "Reepalu-affären". Den som hamnar allra mest i skottgluggen är Henrik Bachner, en "forskare" vars övertolkningar av antisemitism jag länge irriterat mig på.
/F/ör Bachner och hans likasinnade är frågan om antisemitism räddningen från att behöva diskutera ockupation och krigsförbrytelser. Och de har en egen värld av hemliga tecken på antisemitism. Bachner själv som gjort frågan till sin livstids kallelse skulle kunna finna särdeles virulent antisemitism bland pingvinerna i Antarktis om man gav honom uppgiften. Ungefär som när invandrarminister Nyamko Sabuni gav ”terroristexperten” Magnus Ranstorp uppgiften att finna bevis för att invandrarungdomarna i Rosengård riskerade att förfalla till islamistisk terrorism.
Guillous artikel är mycket läsvärd. Finns på nätet.

onsdag 10 mars 2010

Ridsport är jättefarligt

En arg forskare, David Nutt, läxar upp Sky News reporter: "Well obviously you haven't read the paper, have you?"



Jag har alltid varit skraj för hästar och ridning, hoppas verkligen att mina barn inte utvecklar det intresset (men risken är väl tyvärr hög, med tanke på att vi bor bredvid ett stall).

Här är en annan intervju med Nutt, med en betydligt skickligare reporter som ställer intressanta principfrågor.

tisdag 9 mars 2010

Visste ni...

...att "sjukfrånvaro" är en extremt snedfördelad variabel?

Den övervägande majoriteten av alla sjukpenningdagar, alltså dagar med ersättning från sjukförsäkringen, tas ut av en liten minoritet av den arbetande befolkningen. I Tor Larssons och Peter Westerholms detaljstudie av sjukfallen i en enskild mellansvensk kommun stod 4 % av de anställda för 92 % av samtliga sjukpenningdagar.

Värt att fundera över en stund, med tanke på hur Försäkringskassan handskas med sin egen statistik.

måndag 8 mars 2010

Förbannad lögn och statistik

Just nu är jag smått deprimerad över att även Rapport och Aktuellt okritiskt för vidare Försäkringskassans "beräkningar" av fusk och felaktiga utbetalningar i socialförsäkringen.

Jag upprepar: dessa beräkningar är inte något annat än rena gissningarna. Genom att Försäkringskassan sätter en exakt siffra, ner till decimalen, ges dock ett falskt sken av autenticitet.

Sociologen Joel Best har i den utmärkta lilla boken Damnes Lies, and Statistics (Berkeley: University of California Press, 2001) visar hur felaktiga eller tvivelaktiga sifferuppifter används i debatter; de lanseras i debatten vid något tillfälle, ofta av en lobbyist eller aktör med intresse i frågan, fortplantas sen genom att citeras i andra medier, och blir genom detta snart förgivettagna. Alla "vet" hur det ligger till, men ingen kan ange hur de vet det eller var siffran kommer ifrån.

Angivandet av siffror är oftast ett mycket effektivt retoriskt grepp, oavsett hur siffrorna ursprungligen tagits fram. Bests bok är full av exempel på falsk statistik som Best eller andra med närmast detektivartade metoder spårat tillbaka till sina tvivelaktiga ursprung.

Jag diskuterade detta med journalisten Petter Larsson idag, och han nämnde ett intressant exempel, nämligen uppgiften att endast 1 procent av världens tillgångar ägs av kvinnor. Denna uppgift har länge valsat runt i medierna, men ingen tycks veta var den kommer ifrån. Experter på området ställer sig enligt Larsson mycket frågande till att uppgiften skulle stämma.

Lästips:

Joel Best, 2001.
Damned Lies and
Statistics.



Joel Best, 2004.
More Damned Lies
and Statistics.

Kommentar om fusk och fel

Jag har nyligen blivit intervjuad av Dagens Nyheter med anledning av dagens artikel om fusk och fel i socialförsäkringen. Min kommentar: de siffror som redovisas i artikeln är rena gissningarna från Försäkringskassans sida. Man har använt samma metod som FUT-delegationen gjorde i sina skattningar av felaktiga utbetalningar. Siffrorna är inte värda mycket mer än pappret de är skrivna på. I Kampen om sjukfrånvaron skriver jag följande, som även kan appliceras på de nya sifforna:
Att det förekommer fusk och felaktigheter i socialförsäkringssystemet är alldeles självklart – att helt eliminera sådant beteende är inte möjligt inom någon försäkring. Men hur vanligt är fusket inom det svenska socialförsäkringssystemet? Det finns inga auktoritativa beräkningar på detta, men det mesta tyder på att det är tämligen litet.

2005 tillsatte den socialdemokratiska regeringen en utredning, Delegationen mot felaktiga utbetalningar (FUT-delegationen), som skulle studera fenomenet samt uppskatta värdet av de felaktiga utbetalningarna. Den siffra man kom fram till var 20 miljarder kronor, motsvarande 4 procent av de totala utbetalningarna. Omkring 50 procent av denna summa utgjordes enligt delegationen av avsiktliga fel av de försäkrade. Felen i sjukförsäkringen beräknades till drygt 7 miljarder kronor, varav knappt hälften antogs vara avsiktliga.

20 miljarder är en hög summa, och uppgifterna spreds snabbt i debatten. Vad få visste var att de inte var stort mer än gissningar. Beräkningarna hade tillkommit genom att en handfull experter hade samlats under ett par dagar, för att diskutera och komma fram till en gemensam bedömning av de felaktiga utbetalningarna. Den metod som användes var en variant av ”delfimetoden”, ett arbetssätt som används då det råder stor osäkerhet inom ett område. För att metoden ska ha något värde måste experterna ha goda kunskaper och ett bra underlag att utgå ifrån när de gör sina bedömningar. När socialförsäkringsexperterna uppskattade felaktigheterna inom sjukförsäkringen utgick de från tre rapporter, som efter vad jag kan bedöma måste ha varit näst intill oanvändbara i sammanhanget.

Ett exempel på hur metoden ska användas är en farlighetsbedömning av olika droger som gjordes i England 2007, då ett stort antal alkohol- och narkotikaexperter medverkade. Drogexperterna utgick från hundratals vetenskapliga studier, som de diskuterade och värderade i flera omgångar. Trots detta har farlighetsbedömningen kritiserats hårt för godtycklighet.

Vilka slutsatser kan då dras när det gäller förekomsten av fusk och bedrägeri? Mycket är oklart, men det mesta tyder på att brottsligt fusk är mycket ovanligt i sjukförsäkringen. FUT-delegationens beräkningar rimmar illa med det magra resultatet av de skärpta kontrollerna och ingen av de stickprovsundersökningar som gjort genom åren har kunnat påvisa att fusk är vanligare än några promille av sjukfallen.
Den som vill läsa Försäkringskassans egen beskrivning på hur man gått till väga kan hitta den här.

fredag 5 mars 2010

Missbruksutredningen

Idag har missbruksutredaren Gerhard Larsson en intressant debattartikel i Dagens Nyheter. Som ett slags försöksballong presenterar Gerhard Larsson valda delar ur slutbetänkandet, som planeras vara klart i november.

För oss som följt med i alkohol- och narkotikapolitiken är det inga nyheter som Larsson lyfter fram. Det mesta är problem som varit kända i tiotals år.

Men inlägget tycks mig välgrundat och det pekar i en positiv riktning. Larsson problematiserar det dubbla huvudmannaskapet, ifrågasätter tvångsvården i dess nuvarande form och funktion samt lyfter fram behovet av mer riktade, individanpassade åtgärder. Han pekar också på behovet av mer utbildning för verksamma inom fältet missbruks- och beroendevård.

Allt detta lovar på det hela taget gott inför slutbetänkandet. Men den mest centrala frågan är om det politiska systemet är redo för de förändringar som kommer att föreslås. Folkhälsominister Maria Larsson (KD) är det knappast, och efter de uttalanden som den förra folkhälsoministern, tvångsvårdskramaren Morgan Johansson (S) gjort den senaste tiden måste man resa tvivel även om Socialdemokraternas beredskap.

Låt oss hoppas att denna utredning inte bara faller ner i ett svart hål, utan faktiskt leder till verkliga förbättringar på området. Det är välbehövligt!

onsdag 3 mars 2010

Stelbenta regler, korrekta (?) beslut

Sydsvenskan fortsätter serien om sjukfrånvaron och de nya sjukförsäkringsreglerna. Två nya huvudartiklar har publicerats sedan sist (1, 2). De beskriver båda hur stelbenta regler och stuprörslogik leder myndigheterna till dåliga beslut.

När jag läser kommer jag att tänka på juridikprofessorn Lotta Vahlne Westerhälls distinktion mellan goda beslut och korrekta beslut.






Lotta Vahlne Westerhäll,
professor vid Göteborgs
universitet.



Vahlne Westerhäll förklarar denna distinktion med hjälp av ett konkret exempel, ett beslut om rehabilitering som ska fattas av en handläggare på Försäkringskassan:
Det ”korrekta beslutet” fattar denna tjänsteman då han åstadkommer en formell överensstämmelse mellan de faktiska omständigheterna i rehabiliteringssituationen och de rättsliga normerna. Därmed uppnår han legalitet i formell bemärkelse. Den formella rättssäkerheten innebär då förutsebarhet och kontrollerbarhet för den som skall rehabiliteras. Den formella rättvisan uppnås i betydelsen att lika behandlas lika (till det yttre) och en formell likformighet genom en till formen likadan handläggning av samma typ av rehabiliteringsärenden.
Ett korrekt beslut är alltså ett rättssäkert beslut. Det kännetecknas av att det är förutsägbart och formellt riktigt fattat. Korrekta beslut är nödvändig, men inte tillräcklig förutsättning för goda beslut.
”Det goda beslutet” måste givetvis vila på en rättslig grund, men etiska principer såsom människovärdesprincipen, autonomi- och självbestämmandeprinciperna, godhetsprincipen, behovsprincipen, nyttoprincipen, kostnadseffektivitetsprincipen m.fl. måste också prägla det rättsliga beslutsfattandet.
Detta låter kanske lite kryptiskt, men poängen är att det goda beslutet också ska utgöra en bra lösning på problemet. Formell rättsäkerhet och formell rättvisa är inte tillräckligt - även materiall rättsäkerhet och materiell rättvisa krävs.

Man kan fråga sig i vilken mån de beslut som fattas inom ramen för rehabiliteringskedjan är "korrekta" respektive "goda". Vahlne Westerhäll har tidigare kritiserat renodlingen av sjukförsäkringen - som rehabiliteringskedjan utgör kulmen på - för att den leder till ökad rättsosäkerhet. Reglerna är svåra att tillämpa på ett för individen rättssäkert sätt, helt enkelt.

Boktips: Arbets(o)förmåga av Lotta Valhne Westerhäll (red). En läsvärd antologi om sjukdom och arbetsoförmåga ur ett flervetenskapligt perspektiv.

tisdag 2 mars 2010

Hungriga lejon jagar bäst

Här är en gammal klassiker: Janne Josefsson intervjuar Marian Radetzki. Det kunde ha varit obetalbart roligt, om det inte vore för tragiken i det hela.

Ge inte upp filmen förrän ni sett sista hälften, då Radetzki börjar prata om sin svarta polska städhjälp. (SVT 1997)

måndag 1 mars 2010

Ny recension av Jesper Strömbäck

Jesper Strömbäck, professor i journalistik vid Mittuniversitetet, har publicerat en fin recension av Kampen om sjukfrånvaron på sin blogg. Han gillar boken:
Genomgående är boken mycket intressant, välskriven och övertygande. Den är också viktig, eftersom den visar hur en debatt som präglas av felaktiga problembeskrivningar kan leda till politiska beslut som inte löser de verkliga problemen. Debatten har konsekvenser för de politiska besluten, vilka har konsekvenser för människor i deras vardag. Boken förtjänar därför att läsas av såväl politiker som journalister, debattörer, forskare och administratörer, och av dem som på ett mer allmänt plan är intresserade av antingen problemet med sjukfrånvaron eller de mekanismer som präglar opinionsbildning och politiska beslut.
Jesper Strömbäck tycker dock att jag även skulle ha använt mig av gestaltningsteorin, en teori som handlar om den gestaltande makt som medier och journalistik utöver över mediekonsumenterna. Det kan jag helt instämma i!