tisdag 2 mars 2010

Hungriga lejon jagar bäst

Här är en gammal klassiker: Janne Josefsson intervjuar Marian Radetzki. Det kunde ha varit obetalbart roligt, om det inte vore för tragiken i det hela.

Ge inte upp filmen förrän ni sett sista hälften, då Radetzki börjar prata om sin svarta polska städhjälp. (SVT 1997)

5 kommentarer:

Uppgiven sa...

En tragik som är verklighet för många Utförsäkrade idag.

Niclas Kuoppa sa...

Josefsson: "Är det vad hon är värd?"
Radetzki: "Jag gör inga värderingar"
Jo, tjänare!
Och hur värderar man ett jobb? Hur viktig är inte en städare på ett sjukhus, daghem, en skola, en arbetsplats, inte minst i tider av svininfluensor och MRSA? Sen är det lite märkligt hur en del politiker och näringslivsföreträdare försöker få det till att lönen inte betyder allt för ett jobbs status. Det är sant, men i så fall kan jag inte fatta varför Bengt Westerberg ska ha så hög lön när han jobbar för en frivilligorganisation som lever på folks bidrag. Eller varför vissa styrelser säger att de måste erbjuda höga löner för att få de bästa cheferna.

Niclas Kuoppa sa...

Jag blir lika förvånad nu som när det begav sig över hur lugn Josefsson verkade, jämfört med hur rabiat han kan vara.

Anonym sa...

Monopolorganisationer = facken
Strejk = terrorism
demokrati skapar problem

Darling sa...

Det finns dock ett problem med att tvinga människor att vara ständigt hungriga som Radetzki tykte var bra. Massorna blir okontrollerbara, inte bara hungriga utan även frustrerade, och kan ta sig till med allehanda olagligheter som slutar med revolution...
tror man lekt färdigt med en stor grupp svaga i samhället nu....