Stelbenta regler, korrekta (?) beslut

Sydsvenskan fortsätter serien om sjukfrånvaron och de nya sjukförsäkringsreglerna. Två nya huvudartiklar har publicerats sedan sist (1, 2). De beskriver båda hur stelbenta regler och stuprörslogik leder myndigheterna till dåliga beslut.

När jag läser kommer jag att tänka på juridikprofessorn Lotta Vahlne Westerhälls distinktion mellan goda beslut och korrekta beslut.






Lotta Vahlne Westerhäll,
professor vid Göteborgs
universitet.


Vahlne Westerhäll förklarar denna distinktion med hjälp av ett konkret exempel, ett beslut om rehabilitering som ska fattas av en handläggare på Försäkringskassan:

Det ”korrekta beslutet” fattar denna tjänsteman då han åstadkommer en formell överensstämmelse mellan de faktiska omständigheterna i rehabiliteringssituationen och de rättsliga normerna. Därmed uppnår han legalitet i formell bemärkelse. Den formella rättssäkerheten innebär då förutsebarhet och kontrollerbarhet för den som skall rehabiliteras. Den formella rättvisan uppnås i betydelsen att lika behandlas lika (till det yttre) och en formell likformighet genom en till formen likadan handläggning av samma typ av rehabiliteringsärenden.

Ett korrekt beslut är alltså ett rättssäkert beslut. Det kännetecknas av att det är förutsägbart och formellt riktigt fattat. Korrekta beslut är nödvändig, men inte tillräcklig förutsättning för goda beslut.

”Det goda beslutet” måste givetvis vila på en rättslig grund, men etiska principer såsom människovärdesprincipen, autonomi- och självbestämmandeprinciperna, godhetsprincipen, behovsprincipen, nyttoprincipen, kostnadseffektivitetsprincipen m.fl. måste också prägla det rättsliga beslutsfattandet.

Detta låter kanske lite kryptiskt, men poängen är att det goda beslutet också ska utgöra en bra lösning på problemet. Formell rättsäkerhet och formell rättvisa är inte tillräckligt - även materiall rättsäkerhet och materiell rättvisa krävs.

Man kan fråga sig i vilken mån de beslut som fattas inom ramen för rehabiliteringskedjan är "korrekta" respektive "goda". Vahlne Westerhäll har tidigare kritiserat renodlingen av sjukförsäkringen - som rehabiliteringskedjan utgör kulmen på - för att den leder till ökad rättsosäkerhet. Reglerna är svåra att tillämpa på ett för individen rättssäkert sätt, helt enkelt.

Boktips: Arbets(o)förmåga av Lotta Valhne Westerhäll (red). En läsvärd antologi om sjukdom och arbetsoförmåga ur ett flervetenskapligt perspektiv.