* En normativ betydelse - mångkulturalism som en idé om hur samhället bör vara organiserat,
* En första deskriptiv betydelse - mångkultur som ett mått på den kulturella pluralismen i ett samhälle samt slutligen
* En andra deskriptiv betydelse - mångkultur som klassificering av en viss policy eller lagstiftning.
Johansson Heinö nämner exempel på dessa olika betydelser, och beskriver också hur förvirring uppstår när debattörer talar förbi varandra, eftersom de talar om olika saker.
Ett belysande exempel på denna förvirring är några aktuella artiklar på Newsmill. Härom dagen publicerade den moderate riksdagsledamoten Hanif Bali en artikel med rubriken Begrav multikulturalismen en gång för alla.

Hanif Bali, M.
Det är ett rörigt och raljant inlägg där Bali blandar nedsättande uttryck ("multikulti") med fria marknaden-jargong. Här är ett par exempel:
/Multikulti/ bygger på att förvränga den fria marknad av värderingar där åsikter och yttringar konkurrerar mot varandra. Istället försöker man med politik bevara samtliga kulturer, vilket leder till att önskvärda liberala värderingar som frihet och individualism inte får konkurrera mot icke önskvärda värderingar som förtryck och hederskultur.Man kan naturligtvis skoja om Balis pretentiösa lilla artikel. Den är knappast något tungt vägande argument mot mångkulturalismen, och Balis verklighetsbeskrivningar framstår som tämligen diskutabla. Men samtidigt är det uppenbart att han talar om mångkultur som ideologi, alltså i normativ bemärkelse, och att han kritiserar mångkultur som statlig policy. Av artikeln kan man inte avgöra vad Bali anser om kulturell pluralism, förutom att hans tal om ett slags idéernas marknad tyder på att han förespråkar fri konkurrens mellan olika kulturella uttryck.
Våra frihetliga värderingar som yttrandefrihet och allas lika rätt är grunden till det svenska samhället och dessa värderingar tilläts under upplysningen att konkurrera mot trångsynthet, religiös dogmatism och förtryck. Det är så vi i Sverige tidigare vann det idémässiga kriget mot despoter och påvar.
Det avhåller dock inte Basar Gerecci, engagemangsguide i Rinkeby Folkets hus och sociologistudent, från att beskylla Bali för att vara öppet rasistisk.

Basar Gerecci.
I artikeln Hanif Bali och nya Moderaterna hoppar på vågen av kulturrasism skriver Gerecci:
Hela integrationsdebatten har vridits långt högerut, som en tragisk men logisk följd av att drygt 5% av Sveriges befolkning numera öppet skriver under på rasismens budord. Bakom det skenheligt fria och harmlösa proklamerandet av "mångkulturens misslyckande" ligger stark rasistisk drivkraft. En drivkraft som Moderaterna nu alltså ställer sig bakom.Bali ger uttryck för "kulturellt högmod", dundrar Gerecci.
I författarens världsuppfattning ligger en falsk tro om den svenska kulturens överlägsenhet och en omvärldssyn som bygger på extrem arrogans. En verklighetsuppfattning som har sina rötter i kolonialismen, rötter som uppenbarligen gräver djupare än den humanism och frihet som Hanif och hans partikollegor säger sig företräda.Balis och Gereccis artiklar för naturligtvis inte den här viktiga debatten framåt. Men där Balis artikel är oklar och svagt argumenterad, där är Gereccis artikel oförskämd och nedrig. Gerecci låtsas - eller tror på allvar, jag vet inte vilket som är värst - att Bali är motståndare till kulturell pluralism, alltså mångkultur i deskriptiv bemärkelse. De hårdragna slutsatser han därvid framför framstår närmast som en sorts förtal.
Fy för ett sådant debattklimat, säger jag. Istället vill jag rekommendera ett par utmärkta artiklar, skrivna av två av mina kolleger på Malmö högskola. Pernilla Ouis skriver i Axess under rubriken Både högern och vänstern har fel, finns här. I Sociologisk forskning (nr 3, 2006) publicerade Ola Fransson om en knivskarp kritik av begreppen "strukturell diskriminering" och "strukturell rasism" i artikeln Så blev vi alla rasister (tyvärr ej på nätet, men väl värd att leta upp på ett bibliotek).
Update: Isobel Hadley-Kamptz har redan skrivit klokt på samma tema i Expressen. Kan inte Isobel och Johannes Forssberg starta en egen tidning? Jag skulle teckna mig för en prenumeration på stört.
