Medietrams

I dag ondgör sig de stora drakarna över Ylva Johanssons förskräckliga fräckhet att utnyttja det nya pigavdraget, ett skatteavdrag hon har laglig rätt till. I Svenskan ondgör sig dessutom herr Reinfeldt över Johanssons tilltag, vilket han kallar "hyckleri".

Tydligen anser både tidningarna och herr Reinfeldt att Ylva Johansson ska betala en högre skatt än andra bara för att hon var motståndare mot pigavdraget. Snacka om dubbel standard...

Det hela får mig att tänka på en av mina favoritskandaler i det mindre formatet. Den moderate riksdagsledamoten, tidningskungen och m-talesmannen i presstödsfrågor Stig Bertilsson är den första svenska riksdagsledamot som blivit avsatt av domstol, till följd av att han fälldes för grovt bedrägeri. I egenskap av presstödstalesman argumenterade han för ett avskaffande av presstödet och i egenskap av tidningskung och ägare av ett par lågtäckningstidningar i Västergötland uppbar han miljonbelopp i sådana presstöd.

När den givna dubbelmoraldebatten kom som ett brev på posten argumenterade han - helt korrekt och i likhet med Johansson i artiklarna ovan - att han var motståndare mot presstödet som idé, men att han givetvis var tvungen att anpassa sig efter den lagstiftning och de villkor som fanns på tidningsmarknaden.

Bakslaget kom när det visade sig att Bertilsson hade fuskat grovt med presstödet, och därigenom tillskansat sig mångmiljonbelopp som han och hans tidningar inte hade rätt till. Grovt bedrägeri och vanhedrande avsked från riksdagen blev resultatet, och här, kära tidningsdrakar, kan vi tala om dubbelmoral.

Så kom tillbaka när ni kan visa att Ylva Johansson fuskat med sina pigavdrag, era svajtramsare.

Update: Googlade vidare en stund på Bertilsson, och mindes då att det fanns fler tragikomiska twistar i historien. Till saken hör att Bertilssons fusk avslöjades av en gammal medarbetare till honom, journalisten Björn Gorner. Efter avslöjandet gjorde Bertilsson livet surt för Gorner på diverse olika sätt, bland annat genom att anmäla honom för förtal. Gorner stämde senare Bertilsson för falsk tillvitelse, förlorade i tingsrätten men vann i hovrätten. Märkligt nog blev Bertilsson strax därefter utsedd till "månadens profil" i Bengtsfors kommun. Den lilla banankommunen kan inte ha så höga kvalitetskriterier för sina utmärkelser...

Galet

Förra året vann mina schackklubbskamrater Linus Olsson och Nils Grandelius VM i chock (eng. bughouse), en specialvariant av schack där man spelar två och två i lag och där din medspelare får använda de pjäser du slår av din motståndare. Låter det galet? En fullkomligt helgalen video från det avgörande partiet i finalen finns här.

Nej, videon är inte uppspeedad, de flyttar verkligen så snabbt. Jo, säger jag, det gör de, jag lovar!

Noterbart är att Nils (killen i vit t-shirt som behöver klippa sig; Linus är den blonde killen bredvid honom) bara är 14 år.

Linus och Nils har för övrigt precis varit i Berlin för att försvara VM-titeln, men jag har ännu inte lyckats få klarhet i hur det hela avlöpte.

Och apropå schack, här är en intressant artikel från DN kultur av en annan tidigare klubbkamrat, Anna Lindgren. Tänkvärda reflektioner om kvinnor, män och schack.

Update: Fick just höra att Linus och Nils lyckades försvara sin VM-titel. Kul!

Bloggtips

God morgon kära läsare,

Ni får ursäkta det dåliga uppdaterandet, men dels har jag rätt mycket att stå i just nu - sommaren är ju den tid då universitetslärare forskar - och dels var det rätt länge sen jag blev riktigt sur när jag öppnade en tidning senast (vilket oftast brukar vara skälet till mina inlägg). Det senare kan i och för sig hänga samman med att jag inte läst tidningar så noga på sistone, eftersom forskning, födelsedagar och fotboll kommit i vägen.

Nåja. Jag ville egentligen bara tipsa om tre trevliga bloggar som ni bara måste kolla in: Inslag. Remissinstansen och En man med ett skägg.

Inslag är min gamla vän och statsvetarkollega Peter Santesson-Wilsons blogg. Fast blogg är nästan lite missvisande som beteckning, det handlar om en snygg, väluppdaterad och intressant hemsida med "samhällsvetenskaplig förströelse", som programförklaringen lyder. PSW bjuder på annorlunda perspektiv och nya infallsvinklar på gamla fenomen. PSW har naturvetenskapliga och rationalistiska reflexer, vilket gör det hela extra läsvärt. Uppdateras ofta flera gånger om dagen.

Remissinstansen är en blogg som drivs av en annan gammal vän och statsvetarekollega, Gissur Erlingsson. Gissur är en nog den mest utpräglat klassiska statsvetare jag träffat - han sysslar med partiforskning, en av disciplinens absoluta kärnområden. Men tänk er nu för all del inte en trist Sören Holmbergtyp a la valvakorna - nä, Gissur gör partiforskningen relevant och viktig igen. Och kul. Och det hela blir bara bättre av att han blandar seriösa och halvseriösa inlägg med fotboll och schysst musik. Sidan uppdateras sporadiskt, men oftare än denna. Så här i fotbollstider bör man inte förvänta sig några djupare statsvetenskapliga analyser från Gissurs sida, gammal spelare och tränare i Lokomotiv Lund som han är.

En man med ett skägg är den svenska bloggosfärens just nu roligaste blogg, och drivs av Kalle Lind som tidigare gjorde Hej domstol! i P3. Jag gillade aldrig Hej domstol, jag är närmast allergisk mot P3-humor, men Linds blogg är helt andra grejor. Här kan man bland annat läsa fantastiska analyser av proggiga barnböcker (del 23 publicerades för några dagar sedan). Man får också fylliga sammanfattningar av helt sanslösa och bortglömda böcker, nu nyligen av Björn Afzelius urpatetiska "En gång i Havanna" och Henning Sjöströms sanslöst skrabrösa "Det glatta livet". Läs en man med ett skägg, och njut! Uppdateras ofta, men ändå alltför sällan.

Medieglad

Jag är rätt medieglad av mig (medieglad är en snällare omskrivning för mediekåt, skulle vissa säga; själv brukar jag förnumstigt hänvisa till den så kallade tredje uppgiften).

Som många av mina medieglada kolleger säkert kan bekräfta har uppmärksamhet en tendens att leda till mer uppmärksamhet. Logiken ser ut så här: Stora Draken är intresserad av en fråga och får tips om att prata med exv. statsvetare NN. Om NN då tycker att han/hon är kompetent att uttala sig om frågan resulterar detta i en intervju. (Om inte kan NN tänkas hänvisa till den mer medieglade (mediekåte) statsvetaren OO, som uttalar sig.) Nästa gång Stora Draken behöver en forskare som uttalar sig ringer man ånyo till NN/OO, som ju levererade förra gången.

Den negativa effekten av denna logik är att den tenderar att gynna forskare som är extra medieglada, alternativt kan tänka sig att uttala sig kategoriskt eller om saker som ligger utanför forskarens kompetensområde (vilket självklart uppskattas av stressade journalister som vill hitta en spetsig vinkling utan alltför mycket vetenskapliga brasklappar och reservationer).

Vi kan kalla detta Stig-Björn Ljungren-fenomenet.

Själv försöker jag att ransonera min mediemedverkan till saker som jag med gott samvete tycker mig ha viss sakkunskap om. Narkotikapolitik alltså. Tre aktuella exempel finns här och här samt i Kupé, som finns på tågen men inte på nätet.