Aftonbladets knarkbilder

Min nya krönika i Efter Arbetet, som denna vecka även publiceras på Second Opinion.

Härom veckan publicerade Aftonbladet (26/2) ett antal mycket närgångna ”mugshots”, polisbilder av människor med tungt narkotikamissbruk. Det är förfärliga bilder. Personerna är trasiga, såriga och slitna, ”tandlösa, med sönderklösta ansikten och tovigt, stripigt hår” som tidningen skriver.

Texten är klassisk skrämselpropaganda, där grundtesen är att droger kan förstöra livet för vem som helst. Börjar du med cannabis riskerar du att sluta som de här människorna, är budskapet. Aftonbladet citerar den amerikanska polis, vicesheriff Bret King, som sammanställt bilderna. Han säger sig vilja visa ungdomar att ”alla de här människorna började med cannabis. De kastade sig inte bara direkt in i ett heroinmissbruk.”

Ur ett etiskt perspektiv finns det starka skäl att ifrågasätta Aftonbladets publicering. Tidningen visar människor som mår mycket dåligt, fotograferade i tvångsmässiga situationer. Vi får inte veta vad de gjort, men med kännedom om det amerikanska rättsväsendet finns det goda skäl att anta att de flesta av dem gripits för någon form av narkotikabrott. Med tanke på det väldokumenterade samband som finns mellan tungt missbruk och psykisk ohälsa kan vi utgå från att flera av personerna inte är psykiskt friska. Eftersom bilderna tagits under flera års tid är några säkert döda idag.

Hade den svenska polisen offentliggjort bilder av det här slaget hade det varit olagligt. Det hade dessutom varit pressetiskt otänkbart att någon tidning skulle publicera bilderna. Enligt de svenska pressetiska reglerna får kränkande namn- eller bildpubliceringar bara ske om det kan motiveras med ett uppenbart allmänintresse.

Uppenbarligen anser inte Aftonbladet att dessa regler bör tillämpas på utländska medborgare. Att något allmänintresse skulle föreligga är uteslutet. Publiceringarna motiveras snarare av journalistiskt effektsökeri och en osund dragning åt det socialpornografiska. Det är ett cyniskt utnyttjande av svaga och utsatta människor.

Själva artikeln är osaklig och missvisande. Varken polisen som uttalar sig eller tidningen har rimligen någon aning om hur de aktuella personerna började sina drogkarriärer. Men den simpla förklaringsmodell som lanseras – den klassiska inkörsportshypotesen – har blivit grundligt avfärdad i forskningen. Vi vet nu att det bara är en liten minoritet av dem som testar cannabis – runt en på tjugo – som blir beroende av drogen.

Studier visar också att tungt missbruk inte är något som drabbar ”vem som helst” som experimenterar med droger. De som drabbas är främst personer som socialt och biologiskt sett har hög sårbarhet. Dåliga familjeförhållanden, erfarenheter av övergrepp, misslyckanden i skolan och låg självkänsla är några av riskfaktorerna. Neuropsykiatrisk problematik hör också till bilden, liksom samhälleliga riskfaktorer som arbetslöshet, fattigdom och segregation. Den vanföreställning som vicesheriff King och Aftonbladet ger uttryck för har visserligen varit vanlig i den svenska narkotikadebatten, men är icke desto mindre genomfalsk.

Det går inte heller att motivera publiceringen med att den fyller ett avskräckande och drogförebyggande syfte. Skrämselpropaganda, sakfel och överdrifter var länge dominerande inslag i samhällets ”informationskampanjer” om narkotika, men forskningen har tydligt visat att detta inte fungerar. Skrämselpropaganda kan till och med vara kontraproduktiv, genom att den skapar onödig ångest och oro hos föräldrar.

Aftonbladets publicering är därför på alla sätt ett övertramp, värt att fördöma.

Björn Johnson