torsdag 7 april 2011

Ulf Kristersson och sanningen

Min nya krönika i Efter Arbetet handlar om socialförsäkringsminister Ulf Kristersson.

Moderaten Ulf Kristersson har ett av regeringens svåraste jobb. Som socialförsäkringsminister ska han åtgärda bristerna i den nya sjukförsäkringen, och dessutom försöka återställa det förtroendekapital som regeringen förlorat genom utförsäkringarna.

Frågan är vilken arbetsbeskrivning statsministern utgått från vid tillsättningen. Ulf Kristersson har inte rykte om sig att vara någon resultatpolitiker. Han är snarare en typisk teflonpolitiker: proper, förtroendeingivande och med ett sällsynt välsmort munläder är han van att neutralisera kritik och undvika besvärliga beslut.

Drygt ett halvår efter senaste valet kvarstår bristerna i sjukförsäkringen. Trots det har Ulf Kristersson lyckats desarmera frågan, på ett sätt som hans företrädare, Christina Husmark Pehrsson, aldrig förmådde. De flesta medierna ägnar nu bara förstrött intresse åt dem som drabbats. Vid de få tillfällen ministern har ställts till svars har han parerat effektivt, med list, skicklighet och vilseledande påståenden.


Ulf Kristersson demonstrerar sin teflontaktik.

Just att vilseleda tycks vara Ulf Kristerssons huvudstrategi. Det är sällan några uppenbara lögner han levererar, men han skarvar, vantolkar och rycker saker ur sitt sammanhang. I vintras hävdade han till exempel att hälften av de sjukskrivna som kommit till Arbetsförmedlingen var ”på väg närmare ett nytt jobb” (DN 11/11). Denna kryptiska formulering fick TT att tro att hälften av de utförsäkrade faktiskt arbetade.

Men sanningen var förstås en helt annan. Majoriteten av dem som utförsäkrades i januari 2010 hade redan återvänt till sjukförsäkringen, många i sämre skick än när de lämnade den. Bara runt tio procent var i arbete, majoriteten med lönebidrag eller annat stöd. Resten var arbetslösa eller i åtgärder – de flesta sjuka och utan realistisk chans att få ett nytt jobb. Ekonomhistorikern Malin Junestav och jag påpekade detta (DN 13/11), men sådant rinner av ministern som vatten från en gås.

Nya exempel på Ulf Kristerssons teflontaktik levererades härom veckan. I Svenska Dagbladet (30/3) kritiserade ett hundratal läkare utförsäkringarna. De beskrev dystra erfarenheter av patienter som hamnat i kläm till följd av stelbenta tidsgränser och orimligt sträng arbetsförmågebedömning.

Socialförsäkringsministern svarade med att beskylla läkarna för att ”sprida felaktigheter” och skrämma upp sjuka i onödan (SvD 1/4). Han följde upp med en rad tveksamma påståenden, som tillsammans bara kan ha ett syfte: att vilseleda.

Ulf Kristersson hävdar att den som är ”allvarligt sjuk” i exempelvis cancer kan ansöka om sjukpenning utan tidsbegränsning. Det är visserligen sant, men han nämner inte att dessa regler – som tillkom i brådrasket förra vintern, sedan cancerläkare larmat om att deras döende patienter var på väg att bli utförsäkrade – är specialregler för cancersjukdomar. För patienter med andra allvarliga sjukdomar, som depression, utmattningssyndrom och reumatisk värk, gäller inte undantagsreglerna.

Socialförsäkringsministern påstår också att möjligheten till sjukersättning (förtidspension) alltid finns för den som har varaktigt nedsatt arbetsförmåga. Det är också sant, men bara i teorin. I praktiken har det blivit nästan omöjligt att få förtidspension beviljad, eftersom detta numera bara får ske om man kan visa att personens arbetsförmåga är nedsatt för all framtid – ett krav som givetvis är mycket svårt att uppfylla. Den ventil som fanns tidigare, i form av tidsbegränsad sjukersättning, har regeringen tagit bort.

Slutligen hävdar Ulf Kristersson att det främsta syftet med sjukförsäkringsreformen har uppnåtts: ”hälften så många är borta från jobbet hälften så länge jämfört med tidigare.” Men han nämner inte att den största delen av minskningen skedde redan innan regeringens reformer trädde i kraft.

Faktum är att sjukfrånvaron vände nedåt redan 2003, en minskning som sedan fortgick ända fram till förra året. Orsakerna till minskningen är inte klarlagda, men måste sannolikt till stor del sökas i policyförändringar som skedde före alliansregeringens tillträde 2006.

De utvärderingar som gjorts av regeringens egna förändringar har visat på mycket blygsamma resultat. En alldeles ny utvärdering av rehabiliteringsgarantin, gjord vid Karolinska institutet, visade att de förväntade positiva effekterna helt uteblivit. När det gäller rehabiliteringskedjan har effekterna varit små, förutom i det sista steget i kedjan, alltså själva utförsäkringen. Men att sjukfrånvaron minskar när man stänger av tiotusentals sjuka från försäkringen är väl knappast ägnat att förvåna.

Frågan är när medierna ska vakna och börja kritiskt granska Ulf Kristerssons påståenden. Hittills har man valt ett neutralt redovisande, ja ett närmast hovsamt förhållningssätt. Man har låtit sig luras av ministerns munläder. Det är ganska bedrövligt, faktiskt.


Sjuktalet 1999-2010. Rehabiliteringskedjan infördes 1 juli 2008. Rehabiliteringsgarantin trädde också i kraft 2008, men har enligt KI:s utvärdering inte minskat sjukfrånvaron. Utförsäkringarna, som ligger bakom en stor del av minskningen i sjuktalet 2010, har inträffat sedan den 1 januari 2010.

12 kommentarer:

Anonym sa...

Ja inte gick det att dela på facebook i alla fall. Där var det blockerat.

Stardust sa...

Ja, skitkonstigt. Men om du kopierar länken och klistrar in den på fb så funkar det.

Nuridor sa...

Som stödperson, och därmed full insyn i ett autentiskt ärende inom psykiatrin, kan jag berätta följande:

Bakgrund:
50-årig man som bl.a. lider av krigspsykos, vanföreställningssyndrom och personlighetsstörningar. Vårdas på sluten psykiatrisk avdelning enligt domstolsbeslut med särskild utskrivningsprövning.
Uppbar fram t.o.m. april 2010 hel tidsbegränsad sjukersättning. Försäkringskassan beslutade sommaren 2010 att avslå hans ansökan om hel varaktig sjukersättning med motiveringen att alla möjligheter till rehabilitering ej var uttömda (och som vanligt när FK ger avslag, så sker detta helt utan föregående utredning). Enligt FK så skulle han omedelbart ställa sig till arbetsmarknadens förfogande (hur nu det skulle ha gått till…).

Problem:
För att överhuvudtaget kunna överföra patienten från sluten till öppen vård, så är en ordnad ekonomisk situation en absolut förutsättning. Ponera nu att FK faktiskt har rätt i det att patienten i det här fallet kan rehabiliteras (d.v.s. vi bortser från de medicinska underlagen), då hamnar vi i ett uppenbart moment 22 läge. D.v.s. man avslår ersättningen eftersom patienten ev. kan rehabiliteras om en ersättning betalas ut (och detta helt enligt regelverket eftersom patienten har blivit av med sin SGI!), och tvingar därmed patienten att vårdas inom sluten psykiatrisk vård till livets slut. Samhällskostnaden för institutionell vård torde i det här fallet vida överstiga den lilla skärv som en annars utbetald sjukersättning och öppen vård hade inneburit.

Det här är faktiskt ett generellt problem som gäller alla patienter med allvarliga och långvariga sjukdomstillstånd där en rehabilitering skulle kunna vara möjlig. Men genom att frånta dem deras ersättningar, så dömer man dem till livslånga handikapp (som inte sällan dessutom förvärras p.g.a. den uteblivna hjälpen). Det har blivit ett enormt glapp i sjukförsäkringssystemet som förr täcktes av den s.k. tidsbegränsade sjukersättningen. Ett glapp som kommer att kosta samhället långt mer än den förmodade vinsten genom avskaffandet av denna ersättningsform.

Lippe sa...

Jag har länkat på min FB-sida och dessutom helt fräckt lagt in en länk som inlägg på min blogg!
Jag gillar att du skrivet som punkter där du sakligt och tydligt ger exempel. Kommer att använda mej av det här bl.a. när folk inte fattar!!

Slingarande teflonman är precis vad han är!!

Jag skrev ett öppet brev till honom i lördags och i söndags ringde Expressen.se till mej och i tisdags fick jag svar av "Uffe", hahaha!!!
Inte mycket till svar jag fick men jag fick i min tur kommentera hans svar och det vore kul om man iaf stört honom lite! Artikeln är inte publicerad ännu för i dag jagar reportern områdeschefen för FK med en fullmakt att kommentera det enskilda fallet!
Jag är nämligen ett enskilt fall som är utförsäkrat, nollat och lever på socialbidrag samt blir tvungen att lämna mitt privata ägande till salu i sommar!

Mitt brev: http://hrifrnochvidare.blogspot.com/2011/04/jag-har-skickat-ett-oppet-brev-till-ulf.html

Bra skrivet av dej och jag återkommer med glädje!
Lippe

Anonym sa...

Kristersson i SVT, angående stora investeringar som inte haft effekt:

"Det är genuint svårt... Det tar lång tid att hjälpa människor att inse att vägen tillbaka kan vara ganska lång."

Anonym sa...

Anonym: Tyvärr är det ju inte "människor" som har svårt att inse att vägen tillbaka kan vara lång. Det är regeringen som inte inser att man behöver tid , trygghet och hjälp för att förhoppningsvis friskna till!

Härligt inlägg för övrigt!

/ H

Jan Wiklund sa...

Här är en gammal film just på Kristerssons relation till sanningen. Han hade inte riktigt lärt sig finesserna på den tiden, men attityden var densamma: http://www.youtube.com/watch?v=4EQ0EVlH1u4

Anonym sa...

Här är ytterligare ett "enskilt fall": Jag har ännu inte nått slutpunkten av min tidsbegränsade ersättning, menb efarar att när så sker efter sommaren så står jag i princip utan försörjning. Jag tillhör nämligen inte de grupper man talar högt om. Jag är en sk "smärtpatient" iofs med "objektiva undersökningsfynd" och som flertalet läkare, både specialister och andra säger att jag aldrig kommer att arbeta mer. FK talar lite luddigt om "restarbetsförmåga" pga min utbildning. "Kanske du kan sitta hemma vid din dator och göra något?"
Jag har lämnat min ansökan, inväntar nu tid hos min mycket bra läkare för skrivande av läkarutlåtande. Men som sagt, jag tror inte på stadigvarande ersättning trots att jag har hjälp från hemtjänsten flera gånger i veckan. Jag faller nog på detta med rehabilitering. Jag måste nämligen träna 2ggr/v för att inte bli sämre. Då har jag ju arbetsförmåga - jag kan ju träna, eller...

Jag ställer frågan på många olika ställen, men hittills har ingen svarat från myndihetshåll eller från politiker: Varför skulle jag gå hemma med en ersättning om ca 13000kr brutto/månad om jag hade en arbetsförmåga som i mitt yrke på en 50%tjänst skulle kunna ge mig över 15000kr/mån. Lägg därtill jobbskatteavdraget och slopandet av alla kostnader för att jag inte klarar mig själv! Varför skulle jag vara hemma om jag kunde jobba?
/Piia-Liisa

Anonym sa...

Jag undrar verkligen om han är ensam med att vilseleda om Sjukförsäkringar etc?! Han och regeringen får väl hjälp av ledarsidor och en del lobbyister och pr-folk. Vad tror du/ni?

/Peter

Nemokrati sa...

Superbra inlägg. Dock invänder jag mot att journalisterna skulle "gå på" Ulf Kristerssons teflonbelagda halvsanningar (värre än rena lögner). Det handlar givetvis inte om att någon går på nånting. Det handlar om att journalisterna har abdikerat och förvandlats till lydiga regeringsknähundar som inte fullgör sitt uppdrag som tredje statsmakten, man har slutat kritiskt granska regeringen och sväljer allt vad de säger utan motfrågor. Hade media skött sin uppgift hade den här gangsterregeringen fått avgå för längesen. Som exempel kan tas att vi har en utrikesminister som är föremål för intenationella åklagarkammarnes utredning beträffande brott mot folkrätten. Att Lundin Oil inte skulle vara delaktig i att 12 000 människor dödades och 160 000 fördrevs i Unityprovinsen i södra Sudan i samband med att Lundin Oil byggde sin Oil Road där är fullständigt befängt att tro. Som styrelseledamot i bolaget 2000-2006 är Carl Bildt självklart medansvarig till vad som skedde. Kristersson själv har tagit lägenhet som var avsedd för hemlösa och misshandlade kvinnor, Odell tjänade 72 miljoner när AP-fonderna la köpeskillingen till hans vårdkoncern Bellstasund när han sålde den med extremt god förtjänst, trots att han själv var minister för samma AP-fonder, Carl Bildts oerhört riskfyllda utrikespolitik som direkt ökat terrorhotet mot Sverige ifrågasätts inte heller, Primegate utreds inte heller; hur många moderata tjänstemän och ministrar kände t. ex. till att Svenskt Näringsliv infiltrerade Socialdemokraterna genom att betala Prime och dess Niklas Nordström 4 miljoner mitt under brinnande valrörelse? Med de nära personband som föreligger mellan Svenskt Näringsliv och Moderaterna måste denna affär utredas, Arkelsten åker på bjudresa betald av Shell osv osv osv. Ingen av dem tvingas avgå, journalisterna ställer inga som helst hårda frågor till Carl Bildt. Det är helt enkelt skandalöst hur journalisterna löper med. Självklart vet alla vilken ful fisk Ulf Kristersson är, men de fullgör inte sitt kritiskt granskande uppdrag för det. Vi lever inte längre i en demokrati.

Karin sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Anonym sa...

Jag tänker skriva till Uffe tills han svarar.
http://hejuffe.wordpress.com/