Björn Fries talade om likheterna mellan två normavvikelser som han har stor yrkesmässig erfarenhet av: nynazism och narkotikamissbruk. Som Fries poängterade värjer sig båda grupperna (nynazister och personer med drogmissbruk) kraftigt mot denna jämförelse, men den har faktiskt en del fog för sig. Fries argumenterade för de individer som ingår i grupperna ofta har en liknande bakgrund. De är i allmänhet unga män, de har misslyckats i skolan (inte nödvändigtvis för att de är obegåvade), och de har växt upp utan goda vuxna förebilder.
Nynazister...
Björn Fries menade också att samhällets insatser bör se ut på liknande sätt i båda fallen, och bestå av en kombination av tydlig gränssättning och skapande av positiva möjligheter för och en icke fördömande attityd mot personerna som individer. Han argumenterade i det sammanhanget för ett ökat fokus på skadebegränsande åtgärder inom den svenska narkotikapolitiken.
...och personer med missbruk. Olika
yttringar av samma problem?
Allra viktigast är dock en generell socialpolitik, menade Fries. Genom en sådan politik, t.ex. i form av boende- och familjestödjande åtgärder som riktas som erbjudande till alla nya familjer, kan man fånga upp människor på ett tidigare stadium än vad som nu är fallet. När tvångsåtgärder som drogtester i skolan blir aktuella är det ofta redan för sent, menade Fries, som även i andra sammanhang har kritiserat sådana åtgärder.
Inlägg
10 kommentarer:
Nåväl, jag har alltid, sedan jag blev intresserad av den politiska aspekten, hävdat att Björn Fries inte har en aning om vad han pratar om vad det gäller missbruk. Ånyo med detta bevisar han det. Han är en katastrof för missbrukarvården och borde ha hållt sig till nassefrågan
Och hans ansvar för den senaste tidens rapporter om ökad negativ statistik är väsentlig.
Sedan vad det gäller socionomutbildningarna har jag varit väldigt kritisk länge och när en lärare anser att Fries förvirrade tankar har fog bekräftar det väl min syn...
I övrigt, allt gott!
Jaså? Utveckla gärna vad du menar, Magnus.
Haha. Jag visste det svaret skulle komma... Det är inte lätt på begränsat utrymme. Att Fries aldrig förstått frågeställningen kan man säga mycket om, men bara en sån sak som att likställa dessa grupper genom det förenklade påståendet om samma bakgrund och i allmänhet unga män. Jag har träffat flera hundratals olika narkomaner och håller inte med om att det går att förenkla så. Vilken grund har han för det? Och förresten, menar han/du missbruk, drogmissbruk, narkotikamissbruk eller vilket missbruk avses?
Sedan missbrukarvård i termer av gränssättning, vilken föreställning och vilket underlag ligger till grund för att det skulle ha någon som helst relevans på (som jag förmodar att det avses) narkotikamissbruk? Insatserna han pratar om handlar ingenting om att komma till rätta med problematikens ursprung i något av fallet, lulllull som "positiva möjligheter" hör möjligtvis hemma på politikens slagordsbakgård och inte i seriöst sammhang. Visst vill Fries ge sken av att tillhöra det senare, men han har alltid varit en grundlös populist utan störra insikt. Vad har han egentligen för bakgrund och kunskaper i ämnet???
Och visst, ökat fokus på skadebegränsning är ju populistiskt, men allt för människofientligt och begränsat. Om det kan också sägas mycket, men det räcker med etiketten "uppgivenhetens politik" tycker jag. Som du vet är min åsikt om det som fokus.
Och kommentaren om socionomutbildningen som anspelar på kursen och att du som lärare anser att det finns fog för Fries märkliga påstående så framgår det väl ovan att jag anser att det är märkligt att blanda samman missbruk och förenkla problematikens ursprung enligt ovanstående, man kan nästan tro att det ligger en social förklaringsmodell ensamt bakom det. Och det är som avhandlats tidigare på annat ställe allt för förenklande, men populärt på samhällsvetenskapliga utbildningar. Så denna syn i hand med politiker som Fries resulterar i otillräcklig vård och 1000tals dödsfall årligen i onödan.
Björn Fries och den position han fått är det sämsta som hänt svensk missbrukarvård de senaste 10 åren. Det är synd att du bidrar till att han kan vidmakthålla den.
Shit, vad du är aggressiv. Inte alls som jag minns dig från bloggtiden. Synd!
Aggresiv? Hur då? Jag har alltid haft mina synpunkter om såväl Fries som socionomutbildningarna.
Jag tycker det är mer synd att du som lärare vid socionomutbildningen lallar med i hans snömos. Det är dock inte särskilt förvånande.
Verkligen rasande skickligt av dig att kunna bedöma socionomutbildningen vid Malmö högskola på grundval av en bloggpost, Magnus. En bloggpost som du dessutom läst rätt slarvigt.
Vem har talat av gränssättning i relation till narkomanvården? Fries menade samhällets narkotikapolitik generellt, alltså en restriktiv grundsyn. Ökat fokus på skadelindring betyder just ökat fokus, inte att det ska vara huvudfokus.
Sen kan man såklart diskutera om det är rätt väg att gå, men helst utan att kasta glåpord, för det är ju föga konstruktivt.
När det gäller jämförelsen mellan nynazister och personer med tungt narkotikamissbruk (vilket var vad som avsågs, ursäkta otydligheten) så är det självfallet inte klockren, men ändå värd att reflektera över, tycker jag. Att du avfärdar den på grundval av min rapsodiska sammanfattning är måhända förståeligt, men inte sättet du gör det på.
"Symptomteori", alltså tungt missbruk som symptom på andra problem, t.ex. sociala eller psykologiska, är ju en extremt vanlig förklaringsmodell inom missbruksforskningen. Den har ju också en hel del stöd om man ser till vetenskapliga undersökningar.
Jag brukar inte diskutera med personer som inte uttrycker sig på ett vettigt sett, men jag gjorde ett undantag här, eftersom du alltid bemött mig på ett schysst sett på din egen tyvärr avsomnade blogg.
Men om du kastar fler glåpord mot mig eller mina vänner så är det slutsnackat.
Hej
Känner jag bara måste lägga in en kommentar.
Om Björn Fries föreläsning som jag förstod det. Så gillar jag jämförelsen mellan nazizster och missbrukare, det är slagfärdigt människor reagerar och när tanken landat i mig förstår jag och jag håller med att det har likheter.
Som jag ser på det, ett sökande efter en tillhörighet, en grupp, att vara någon. Se mig hör mig. Flykt från något. Vilket jag tror det är i båda grupperna.
Jag har också träffat flera hundratals narkomaneroch hört många olika historier om varför människor börjat missbruka, hur deras bakgrund sett ut.
Jag kan bara tala för mig själv, men jag vill höra mer av vad Fries har att säga om detta, jag gillade i alla fall det han sa på föreläsningen.
Björn: Socionomutbildningen generellt innehåller typ 1-2 kurser om missbruk, det är allt för liten del för att greppa komplexiteten och t ex kunna resonera kring skillnaden mellan missbruk, drogmissbruk och narkotikamissbruk eller kunna reflektera kring de olika förklaringsmodellerna och dess olika för- och nackdelar. Generellt brukar ju den sociala förklaringsmodellen väga tungt inom samhällsvetenskapen och någon större tvärvetenskaplighet är rätt sällsynt. Mitt intryck av de socionomer som jag träffat på är att deras förståelse och kunskap är klart begränsad och jag tror det handlar om bristfällig utbildning snarare än bristfälligt intellekt. Om just Malmö bedriver annorlunda utbildning vet jag ju så klart inte, men jag tycker att ditt blogginlägg andas det. Att jämföra det breda spektrum av narkotikamissbrukare, det ännu bredare spektrat drogmissbrukare, med den smala gruppen nynazister betvivlar jag har statistiskt säkerställd korrelation, men eftersom du anser att denna jämförelse har fog har du säkert tillgång till de studier som visar på att Fries jämförelse är giltig. Om inte anser jag att det brister lite i trovärdighet.
Sedan gränssättning, jag tolkar "samhällets insats" som synonymt med missbrukarvård och gränssättning som något som kasnke låter bra men är meningslöst, precis som så mycket annat som kommit från Fries (där ett särskilt rött skynke är hans omhuldande av öppenvårdsmassakern).
Samhället har sedan en tid satsat på dessa öppenvårdsinsatser, det kommer ju allt mer bevis för att det är ett humant fiasko, att då gå till nästa trend med skadelindring medför risker. Om detta kan sägas mycket, som du vet. Och platsen är allt för liten för det, men, det är min bestämda uppfattning att hur bra det än är med att skadelindring finns med i paletten är riskerna med "ökat fokus" enorma.
FÖr övrigt tolkar jag Fries, som även studenten som kommenterar, att jämförelsen handlar om identitetssdelen av den sociala teorin, som så klart har sitt förklaringsvärde men det är en förminskning av missbruksproblematiken som leder till förminskning och onödig stigmatisering, vilket inte missbruksgruppen tjänar på. Och låt oss hoppas att Lena inte hamnar som socionom med kontakter med missbrukare.
Och ja, du har rätt i att min toleransnivå för etablissemangets vidmakthållande av det ökande missbruket är mindre nu än tidigare.
Sedan Lena: Du förenklar en hel del, vilket så klart är mindre förvånande om du är socionomstudent. Ju mer jag mött av samhällsvetenskaputbildningen och ju fler socionomer jag träffat, desto mer förstår jag varför jag, och mina medkamrater, avskydde socionomer som aktiv(a) missbrukare och desto mer förstår jag av det till missbruket tvåsiffriga antalet döda vänner och släktingar jag tyvärr har med mig.
För övrigt, jag såg en intressant film om äventyrare där det kommenterades att det fanns ett kemiskt ämne som hos äventyrare var högre än hos "vanligt folk", samma förhållande gällde för entreprenörer och uppfinnare, samt för fjärde gruppen, missbrukare. Den liknelsen är mer intressant än Fries, och innehåller mer kontruktiva aspekter. Om man är intresserad av att minska antalet dödsfall t ex, vilket är ett annat intresse än att framhäva sig själv.
Att det är för lite missbruksutbildning inom socionomutbildningen är vi helt överens om, Magnus. Om du vill se vilken litteratur vi använder är det bara att kolla in kursplanen. Vår kurs är en integrerad kurs om normavvikelse, normkonflikter och sociala interventioner. Är det medicinska och biokemiska perspektiv du efterfrågar så har vi det på vår kurs. Se http://www.edu.mah.se/SA362B/syllabus/
Tack förresten, Lena, för stödet :-) Vi ses på torsdag - jag tittar förbi på Bengts föreläsning.
Skicka en kommentar