tisdag 25 maj 2010

Kritik mot Försäkringskassan

I Ekot riktar jag idag kritik mot Försäkringskassan, dels för allvarliga kvalitetsbrister i en nyligen släppt rapport om hur det har gått för de ca 2000 personer som utförsäkrades från sjukförsäkringen vid årsskiftet men som varken anmält sig hos arbetsförmedlingen eller var kvar hos Försäkringskassan, dels för hur kassan valt att pressmeddela resultaten från den aktuella rapporten.

Jag hade inte gått ut så hårt om jag inte hade sett ett mönster i att Försäkringskassan konsekvent går regeringens ärenden och beskriver sjukförsäkringsproblematiken på ett partiskt och osakligt sätt.



När den aktuella rapporten släpptes härom veckan hördes en suck av lättnad från många borgerliga debattörer. DN:s Hanne Kjöller sammanfattade resultaten med att "mer än hälften försörjde sig genom eget arbete. Bara ett par procent levde på socialbidrag." Kjöller skrev att resultaten var en stor framgång för regeringens politik:
För ett halvår sedan diskuterades om reformeringen av sjukförsäkringen var det som skulle fälla regeringen på valdagen. Nu, med denna första granskning av Försäkringskassan, kan man fundera över om det inte rent av kan bli tvärtom. Om det visar sig att det gått bra för tillräckligt många på arbetsförmedlingen, under förutsättning att det inte gått alltför illa för andra, kan detta på sikt kanske bli både en politisk och mänsklig seger.
Även moderaten Mattias Lundbäck, hälsoekonom och sakkunnig i socialdepartementet, jublade:
Överdrifter om att människor skickas direkt till socialbidrag var just detta - överdrifter. Ser vi till Försäkringskassans siffror är det färre än femtio personer (jo, ni läste rätt) av de 18 000 som har tvingats söka socialbidrag för sin försörjning. Om gruppen är representativ kommer behovet av försörjningsstöd att stanna under 100 personer - en kostnad för kommunerna på ungefär 20 miljoner kronor årligen.*
Även jag blev positivt överraskad. Tillfrågad av Ekots reporter Mari Forssblad om vad jag trodde om resultaten svarade jag att det var intressanta men kanske inte helt väntade resultat och att de nya reglerna faktiskt kunde visa sig vara positiva för den grupp av de sjukskrivna som står närmast arbetsmarknaden (men negativa för dem som står längst från densamma). Jag tillfogade dock att man bör avvakta mer långsiktiga och oberoende akademiska analyser innan man drar några säkrare slutsatser, och inte förlita sig för mycket på Försäkringskassans siffror.

Några dagar senare läste Kjell Rautio, utredare på TCO, Försäkringskassans rapport. Rautio, som själv har forskat om socialbidrag, såg genast flera allvarliga brister med rapporten. Han har publicerat sin kritik här. Jag sammanfattar de viktigaste invändningarna nedan:

- Försäkringskassan drar slutsatsen att endast 2 procent av de utförsäkrade har försörjningsstöd (socialbidrag). Den slutsatsen kan dock starkt ifrågasättas, eftersom Försäkringskassan (eller snarare SIFO, som genomförde undersökningen åt kassan) inte har frågat om detta. De har istället frågat om hur många som har försörjningsstöd som huvudsaklig inkomstkälla. Detta är en väsentlig skillnad, eftersom försörjningsstöd oftast är något man ansöker om när de övriga inkomsterna inte räcker till. Det är rimligt att tro att det finns betydligt fler i undersökningsgruppen som har tvingats be om försörjningsstöd för att dryga ut sina övriga inkomster.

- Frågan gällde vilken huvudsaklig inkomstkälla de tillfrågade hade haft vid undersökningstillfället. Det kan med andra ord finnas personer i gruppen som haft försörjningsstöd vid andra tidpunkter sedan de utförsäkrades.

- Undersökningen visar att en inte obetydlig andel av de svarande uppgivit att de "helt saknat inkomst", att de "försörjs av anhörig" eller att de "lever på sparade medel". Försörjningsstöd får man som bekant bara om man inte har några egna pengar att använda istället, men i dessa kategorier finns personer som i framtiden kan komma att behöva försörjningsstöd. Summerar man dessa kategorier blir det sammanlagt 12 procent som inte alls kunde försörja sig på egen inkomst - inte 2 procent.

Kjell Rautio har fler betydelsefulla invändningar. Vad han dock inte tar upp är de urvalsproblem och den bristande bortfallsanalys som också karakteriserar undersökningen. SIFO har t.ex. redan från början valt bort de personer som inte haft något antecknat telefonnummer i Försäkringskassans rullor. Dessa utgjorde nästan 30 procent av gruppen! Här finns sannolikt ett antal personer som helt enkelt inte har råd att ha telefonabbonnemang. Hur många av dessa har försörjningsstöd? Det är omöjligt att säga. Bortfallsanalysen är på det hela taget undermålig, och omöjlig att dra några slutsatser av. Vad betyder det till exempel att över 120 personer av de knappt 800 i undersökningsgruppen "vägrat" att delta i undersökningen?

Hela rapporen framstår sammantaget som ett dåligt planerat och illa genomfört hastverk. Desto märkligare att Försäkringskassan i sitt pressmeddelande endast väljer att lyfta fram de "positiva" resultaten, och struntar i att nämna de reservationer som faktiskt finns i rapporten. "Hälften till sysselsättning, få till försörjningsstöd", lyder rubriken, och i pressmeddelandet slår verksamhetsområdeschefen Magdalena Brasch fast att "reformen har fungerat som avsett".

Som jag nämde tidigare är detta inte första gången som Försäkringskassan släpper undermåliga utredningsprodukter som därefter används i debatten för att avleda eller ifrågasätta kritik mot regeringens sjukförsäkringsreform. För ett par månader sedan släppte kassan en rapport med "beräkningar" av felaktiga utbetalningar och fusk i socialförsäkringssystemet. Denna rapport innehöll endast mer eller mindre grundlösa gissningar, vilket jag påtalade både här på bloggen (1, 2) och i radioprogrammet Medierna i P1.

Det finns fler exempel än de två nu nämnda. Det båda exemplen har det gemensamt är att de är svar på regeringsuppdrag; Försäkringskassan har alltså inte genomfört undersökningarna på eget initiativ, utan beordrats göra det av Socialdepartementet.

Journalister bör, mot den bakgrunden, inte betrakta Försäkringskassan som en opartisk organisation i de här sammanhangen, utan som departementets myndighet och som en part i sjukförsäkringsdebatten.

Den reservation jag mailade till Mari Forssblad kvarstår alltså: det är alldeles för tidigt att dra några slutsatser om vad utförsäkringarna har lett till. Vi måste avvakta oberoende akademiska analyser som studerar utvecklingen ur ett mer långsiktigt (och seriöst!) perspektiv.

En liknande kritik som min har formulerats av tre nätverk för sjukskrivna. Läs här.

/Björn Johnson

* Mattias Lundbäck kan knappast mena allvar med detta bisarra påstående. I april redovisade SKL att mer än hälften av Sveriges knappt 300 kommuner räknade med att få ökade socialbidragskostnader till följd av de nya sjukreglerna. I januari och februari 210 ökade kommunernas socialbidragskostnader i genomsnitt med 7 procent jämfört med samma månader år 2009.

5 kommentarer:

Vilsen sa...

Tack!

Anonym sa...

Sanningen kommer krypandes men behöver hjälp ur mörkret.Tack

Anonym sa...

Är glad att du står upp för detta. Men det handlar inte bara om sjukförsäkringen utan vad händer om en liknande kampanj riktas mot ett annat område/grupp?
Tänk om det varit demokratins (eller yttrandefriheten)vara eller inte vara som diskuterats i media utan att ifrågasättas av media.
Det är otäckt för att det är en utsatt grupp som drabbas nu.

Och om nu sjukförsäkringen är så bra så undrar man ju varför resultat och konsekvenser måste mörkläggas....

En annan kuslig undran är om alliansen är medvetna om konsekvenserna för enskilda och ändå mörkar...

vänstra stranden sa...

Viktigt att flera och oberoende personer granskar den här typen av undersökningar. En del utvärderingar inom den politiska sfären är mycket bra och välgjorda, men då och då slinker det igenom något med betydligt lägre kvalitet. Risken är att inte bara utredningsväsendet reduceras till något man skall ta sig förbi utan att även analyser av den typ som du kritiserar här kommer att uppfattas som partsinlagor. Inte bra för en politik på upplysningens grund.

VS

Birgitta sa...

Försäkringskassan här ger vare sig besked om när pengarna kommer eller om de kommer
Detta gäller en änka 87 år,förståndshandikappad pojke 24 år eller kvinna 50 år och arbetslös
Vid förfrågan säger de att det är 30 dagars väntan
Ånkan har varit detta i två månader
Pojken bor på kommunalt gruppboende men får ej soc,bidrag under utredningstiden och kvinnan som är arbetslös är nu även djupt deprimerad
Funderar på att tipsa TV(men vet ej om dessa människor orkar delta)