Arbetsplatskonflikter med ursprung i anställdas klädsel, frisyrer, piercingar eller tatueringar fanns ju långt före burkadebatten. Och byxhäng blev visst en fråga för en skolledning någonstans på Östermalm för ett par år sedan. Men dessa konflikter har kommit och gått utan att statsråd känt sig nödgade att lagstifta i frågorna. I de flesta fall har klädbråken löst sig automatiskt, genom att människor - arbetsgivare och anställda, föräldrar, lärare och barn - satt sig ner och samtalat.Läs även Isobel Hadley-Kamptz, som också skriver klokt.
Själv undrar jag varför de hederliga socialliberalerna, som Barbro Westerholm som jag hyser stor respekt för, överhuvudtaget stannar kvar i partiet?
2 kommentarer:
Sorgligt att FP har övergett liberalismen. Konservatism har ingen framtid i ett samhälle som vill vara flexibelt och röra sig framåt.
Ann-Charlotte Marteus har också riktat rekorderliger kritik mot den Björklundska liberalismen
Skicka en kommentar