tisdag 17 augusti 2010

"Krav på skärpta straff saknar stöd hos folket"

DN Debatt presenteras idag en mycket intressant studie - egentligen den svenska deen av en samnordisk studie - om allmänhetens rättsuppfattningar. Resultaten är egentligen inte särskilt uppseendeväckande, de bekräftar i stora drag den bild som framkommer genom annan internationell forskning. Men av just det skälet är de väl värda att lyfta fram, eftersom de går på tvärs mot den uppfattning politiker och medier tycks ha om folks syn på hårdare straff.

Forskningsupplägget är mycket spännande:
I projektet undersöks i enlighet med internationell forskning tre typer av rättsmedvetande, det generella, det informerade och det konkreta. Det generella eller abstrakta rättsmedvetandet mättes genom att ett representativt urval i Sverige har fått ta ställning till enkla frågor som ”Är straffen i Sverige är för milda?”. Det informerade rättsmedvetandet undersöktes genom att människor i en postenkät fick ta ställning till längre beskrivningar av sex olika rättegångsfall och sedan utifrån en lista fick ange vilket straff man tyckte var bäst. Det konkreta rättsmedvetandet, slutligen, studerades genom att 119 stockholmare i olika grupper först fick se en film av en rättegång från något av fyra rättsfall från postenkäten och därefter fick diskutera fallet innan de angav lämpligt straff på samma sätt som i postenkäten. Dessa bedömningar har sedan ställts mot en bedömning som gjorts av totalt nio domare vid tre olika tingsrätter.
Undersökningen av det generella rättsmedvetandet visar, föga förvånande, att allmänheten är för hårdare straff. Men när människor får ta ställning till konkreta rättsfall visar det sig, tvärtemot detta, att de tenderar att döma mildare än de straff som utdömts i verkligheten, av riktiga domare.Allmänheten tror genomgående att domstolarna dömer mycket mildare än vad de faktiskt gör.
Allmänheten föreslår också högre straff i förhållande till vad man tror ges av domstolarna. Detta straff ligger dock i fem av de sex fallen under, och i ett fall lika, vad de tillfrågade domarna föreslagit. I mellan omkring 15 och 30 procent av fallen föreslår de tillfrågade en icke frihetsberövande påföljd. Domarna däremot dömer med mycket få undantag i samtliga fall till fängelse.
Artikeln innehåller mycket intressant utöver ovanstående citat. Läs! Hela forskningsrapporten, skriven av doktoranden Kristina Jerre och professor Henrik Tham, ska finnas på hemsidan för Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet.

Främlingsfientliga och knäppgökar upprörs naturligtvis över resultaten. Men vad säger the usual suspects of populism, a.k.a. Beatrice Ask (M), Johan Pehrson (FP) och Thomas Bodström (S)?

5 kommentarer:

Anonym sa...

Du får hemskt gärna utveckla din definition av begreppet "knäppgökar" så att vi kan få till stånd en intellektuell debatt med klingande övertoner.

/ Hubbardianen

Stardust sa...

Scientologer fungerar som en bra, operativ definition.

Hubbardianen sa...

Men det är ett väldigt generellt uttalande. Nyfiken på exakt vad inom scientologin som stör dig, observera att jag åsyftar läran.

Stardust sa...

Du menar väl inte på allvar att vi ska diskutera scientologins befängda trosuppfattningar? Min tid är viktigare än så, min vän.

Glasögonsmurfen sa...

Den här undersökningen är felaktigt gjord, tycker jag i all blygsamhet. Man ska inte låta lekmän bedöma personliga fall. Det är fullt naturligt att fatta sympati för de människor vi lär känna närmare. Juristers kompetens innebär bland annat att de kan vara professionella i en rättssal.

Jag tror att jag som medborgare kan ha sakliga åsikter om straffens längd generellt. Jag tycker till exempel att straffen för vållande till annans död vid rattfylleri är för låga. Maxstraffet är sex år om jag minns rätt, och det har aldrig dömts ut, det brukar hamna på runt två år. Finns det ett maxstraff ska det väl någon gång användas.

Men det innebär inte att jag tror mig ha kompetensen att i ett enskilt fall döma ut ett hårt straff. Jag kanske blir helt förtvivlad när jag hör vilket tufft liv rattfylleristen haft.

Den här undersökningen vädjar till sentimentalitet. Det tycker jag är en tveksam metod.