onsdag 14 juli 2010

Aftonbladet och Littorinaffären

Några ytterligare reflektioner om Littorinaffären och Aftonbladet. Igår tog affären en ny men ganska väntad vändning, när Sven Otto Littorin gick ut i Dagens Nyheter och dementerade Aftonbladets uppgifter om sexköp. Vi kan nu vänta oss några dagar av hård pressetisk debatt; Lena Mellin, Aftonbladets tf ansvariga utgivare, lät ganska pressad när när hon deltog i en radiodiskussion i SR:s Studio Ett.

Själv finner jag dock ingen anledning att revidera den bedömning jag gjorde i en tidigare bloggpost.

-Det var självklart rätt av tidningen att undersöka de uppgifter som "Anna" förde fram.

-Det var nödvändigt att konfrontera Littorin med uppgifterna när tidningen hade kontrollerat det som gick att kontrollera.

-Aftonbladet, som var den enda tidning som kände till omständigheterna kring Littorins avgång, var tvungna att på något sätt offentliggöra detta; särskilt med tanke på de felaktiga skäl och tveksamma anklagelser mot kvällspressen som Littorin framförde under den presskonferens när han aviserade sin avgång. Tidningen visste ju att Littorin inte nämnde de verkliga skälen bakom avgången och att statsministerns kommentarer i bästa fall var halvsanningar.

-Det var möjligen fel av Aftonbladet att säga A (att man hade konfronterat Littorn med ett påstått brott) men inte B (vilket brott det handlade om).

-Aftonbladet har varit mycket genomskinliga och noga redovisat de publicistiska dilemman de ställts inför, samt motiverat sina val. Detta gäller såväl Lena Mellin, som har bloggat, chattat och deltagit i debatter, som Jan Helin, som kommunicerat via sin blogg. Valen de gjort kan förstås ifrågasättas och diskuteras, och det är vad de närmaste dagarna kommer att handla om.


Lena Mellin, tf ansvarig utgivare
på Aftonbladet - i blåsväder, men har
nog inte så mycket att oroa sig över.


I bloggosfären och i synnerhet bland moderata politiker och sympatisörer är upprördheten mot Aftonbladet nu stor. Detta är såklart inget att förvånas över. Men det är betecknande att ingen chefredaktör, ansvarig utgivare eller tung nyhetsjournalist, mig veterligen, gått ut och kritiserat Aftonbladets publicering (politiska journalister som Sanna Rayman undantagna). Jag är nämligen övertygad om att de flesta redaktioner skulle ha agerat på ett liknande sätt som Aftonbladet.

Diskussionen ur onsdagens Studio Ett mellan Lena Mellin, Expressens chefredaktör Thomas Mattsson och den förre pressombudsmannen Pär-Arne Jigenius rekommenderas starkt i sammanhanget, liksom förljande post från Thomas Mattssons blogg.

För ett par år sedan skrev jag här på bloggen att jag var övertygad om att SVT-dokumentären Fördärvet, som handlade om konflikterna kring den svenska DAMP-forskningen, skulle fällas i granskningsnämnden. Så blev också fallet.

Idag är jag lika övertygad om att Aftonbladets publiceringar kommer att klara en framtida granskning i Pressens opinionsnämnd.

Update: Det här får dock betraktas som en något oväntad vändning. Det vore intressant att se en utskrift även av AB:s samtal med regeringskansliets presschef, då man gjorde upp om en intervju med Littorin dagen efter.

Inga kommentarer: