Ministerns kreativa bokföring

I torsdags publicerade socialförsäkringsminister Ulf Kristersson en artikel där han öppnade för vissa förändringar i den nya sjukförsäkringen.

Det är positivt att regeringen nu börjar tänka om kring rehabiliteringskedjan, men ministerns artikel ger en starkt förskönad, på gränsen till förljugen bild av reformen. Tillsammans med ekonomhistorikern Malin Junestav har jag pekat på några av de värsta vinklingarna i en kort replik.

Kristerssons artikel kan läsas här. Malins och min replik kan läsas här, men publiceras även nedan.

”Ministerns kreativa bokföring framstår som stötande”

Regeringens sjukförsäkringsreform kommer att kvala in bland de stora i svensk socialpolitik, tror Ulf Kristersson, den nye socialförsäkringsministern. Det tror inte vi. Ministerns skönmålning av den nya rehabiliteringskedjan har mycket lite med verkligheten att skaffa.

Ulf Kristerssons artikel är späckad av tveksamheter och siffror ryckta ur sitt sammanhang. Att ”upp till 70 000 personer om året förtidspensionerades bort från arbetsmarknaden” stämmer exempelvis inte. Visserligen beviljades 73 000 nya förtidspensioner (sjukersättningar) 2004, toppåret i statistiken, men 40 procent var på deltid, oftast 50 eller 25 procent. Att hävda att dessa personer lämnade arbetsmarknaden är felaktigt.

Behändigt nog underlåter Ulf Kristersson att nämna att sjukfrånvaron hade minskat dramatiskt redan innan rehabiliteringskedjan trädde i kraft. År 2008 var sjuktalet faktiskt lägre än 1997, det år då ökningen började. Antalet nya förtidspensioner var nere på 36 000, varav 14 000 på deltid.

Rehabiliteringskedjans uppmätta effekter har varit blygsamma. Undantaget är effekterna av det sista steget i kedjan, alltså själva utförsäkringen. Men att försäkringsutnyttjandet minskar när man stänger av tiotusentals sjuka från försäkringen är kanske inte så konstigt.

Ulf Kristerssons beskrivning av hur det gått för de utförsäkrade är också vilseledande. ”Av de sjukskrivna som kommit till Arbetsförmedlingen är hälften på väg närmare ett nytt jobb”, skriver han kryptisk, en formulering som fick TT att tro att hälften av de utförsäkrade faktiskt arbetade.

Sanningen är en helt annan. Av de 12 568 personer som utförsäkrades vid årsskiftet och anmälde sig till arbetslivsintroduktionen hade 47 procent återvänt till sjukförsäkringen den 31 augusti (att jämföra med regeringens ursprungliga prognos på 10 procent). Bara 1 508 personer – 12 procent – var i arbete, majoriteten med lönebidrag eller annat stöd. Resten var arbetslösa eller i åtgärder, de flesta sjuka och utan realistisk chans att få ett nytt jobb.

Bakom siffrorna finns tusentals enskilda människoöden. Ministerns kreativa bokföring framstår därför som stötande.

Försäkringar bygger på förtroende, skriver Ulf Kristersson. Det är i alla fall sant. Att tusentals människor nu fått sitt försäkringsstöd urholkat, i många fall till och med upphävt, är dock inte ägnat att öka förtroendet för välfärdsstaten.

Björn Johnson
statsvetare och socialförsäkrings­forskare, Malmö högskola

Malin Junestav
ekonomhistoriker, arbetsmarknads- och välfärdsforskare, Uppsala universitet och Mälardalens högskola