fredag 19 september 2008

Catrine da Costa-fallet igen

Catrine da Costa-fallet, det så kallade styckmordsmålet, har återigen återvänt till rubrikerna och debattsidorna. Igår publicerade JK Göran Lambertz en debattartikel i DN där han argumenterade för att det är för svårt att få resning och att rättsväsendet är obenäget att rätta tidigare felaktigheter. Efter vad jag förstår finns det rätt starka belägg för att det förhåller sig så som JK säger, inte minst rapporten "Oskyldigt dömda" som kom för ett par år sedan.

I sin artikel nämner JK stockmordsmålet som ett av de fall då resning varit motiverat men ändå förvägrats. Lambertz ställningstagande ter sig för mig lite dubbelmoraliskt, med tanke på att han med näbbar och klor kämpat för att hålla de båda anklagade läkarnas skadeståndanspråk utanför domstolarna. Enligt uppgifter har Lambertz eller personer på hans kansli spelat under bordet med lagmannen på Attunda tingsrätt, där målet ska tas upp, och på så sätt lyckats få bort den tidigare utsedde domaren till följd av en märklig jävsanklagelse. Nu har dock även lagmannen fått lämna fallet till följd av jäv, sedan detta avslöjats.

Men kanske är det så som JK hävdar, att han med någon sorts märklig juridisk formalism vil hålla resningsanspråken och skadeståndsanspråken åtskiljda från varandra även i moraliskt hänseende. Olikt honom i så fall, för han brukar i normala fall vara noga med att förankra sina juridiska argument i en tydligt formulerad moralisk ståndpunkt.

Idag publicerar Per Lindeberg en intressant debattartikel i Expressen, där han menar att polisen inte gjort nog för att utreda nyagamla spår i fallet. Lindebergs argumentation är övertygande, särskilt för den som läst den nyutkomna andra upplagan av hans bok "Döden är en man".

Det är en utmärkt bok, som jag för övrigt recenserar i en kommande artikel i Sydsvenska Dagbladet. Sannolikt på söndag - jag länkar här när artikeln publicerats på nätet.

För övrigt skulle det vara intressant att höra vad de journalister och mediepersonligheter som starkt bundit upp sig för läkarnas skuld har att säga idag, då den tekniska bevisning som finns pekar starkt i riktning bort från att läkarna skulle ha något med mordet eller styckningen att göra. Eller vad säger ni, Jovan Rajs, Hanna Olsson, Ulrika Kärnborg, Christian Diesen, Lars Borgnäs, Kristina Hultman och Gunilla Bring?

Update: Här är recensionen!

5 kommentarer:

Anonym sa...

Hanna Olsson föredrar nog att tiga. Stackars Catrine da Costas anhöriga vad de måste känna sig lurade. Alla de som engagerade sig när rättegångarna begav sig gjorde det bara för att göra karriär. Hoppas mordet kan lösas nu trots att de personer du nämner har försvårat för sanningen.

Anonym sa...

Finns det ingen journalist som kan intervjua Hanna Olsson. Skulle vara roligt att se hur hon kommenterar sin bok nu när samhället har sansat sig lite.

Stardust sa...

Jag tror inte att Hanna Olsson är beredd att backa en endaste millimeter. Det som krävs för att personer som Olsson, Diesen, Rajs etc ska backa i detta fallet är förmodligen inget mindre än mindande tekniska bevis plus erkännande från den verklige mördaren. Och inte ens det skulle nog får Olsson att backa när det gäller hennes analys. Att de båda läkarna är oskyldiga är nog bara en obehaglig detalj i det ideologiska bygget.

Anonym sa...

Christian Diesen är ju påkommen med grova lögner i sin DN-artikel av allmänläkarens far:

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=423617

Han har ännu inte försvarat detta. Eller sina andra grova lögner i detta fallet. Hoppas ni informera Christian chef på Stockholms univeritet om detta!

Anonym sa...

läkarna har sluppit lindrigt undan,
vad finns mer att tillägga, lägg ner tramset