måndag 14 april 2008

Sämsta SVT-dokumentären någonsin?

Frågan i rubriken är högst motiverad med tanke på det journalistiska haveri jag just bevittnat. Jag förutsätter att programmet kommer att bli anmält till granskningsnämnden för radio och teve. Till dess rekommenderar jag de av er som till äventyrs skulle vilja ta del av den andra sidans verklighetsuppfattningar (som sannerligen lyste med sin frånvaro i programmet!) att läsa Vanna Beckmans bok "Strider under hjärnåldern".

Jag hittade med lätthet flera sakfel i programmet, såsom att min gamla chef Björn Söderfeldt kallades för "professor i forskningsmetodik" (han är professor i samhällsodontologi), att Söderfeldt påstods vara neutral i konflikten (jag minns tydligt att han propagerade för att Eva Kärfve skulle anställas på ALI i början av 2000-talet) och att Gillberggruppen anklagades för att ha begärt att Eva Kärfve skulle avskedas (det var Sten Levander som gjorde det, ett praktfullt självmål förvisso, men Sten är inte medlem i någon Gillberggrupp).

Värre var att en massa intressant information saknades, såsom information om hur DAMP relaterar till ADHD (DAMP-etiketten är mycket kontroversiell internationellt, men när det gäller ADHD finns mängder av forskning och ett tämligen stort konsensus kring att diagnosen fångar ett viktigt och i högsta grad verkligt fenomen) och information om de personangrepp och flagranta felciteringar Kärfve-gänget gjort sig skyldiga till. Vidare saknades diskussionen om den moderna antipsykiatrin och dess relation till scientologin, liksom en diskussion om Kärfves deltagande i minst en scientologikonferens (nogsamt beskrivet i en artikel i British Medical Journal).

Programmet innehöll dessutom ingen ny information what so ever. Fy SVT, det här var riktigt dåligt.

8 kommentarer:

Anonym sa...

Anmäla till Granskningsnämnden kan man väl göra som privatperson? Istället för att bara förutsätta att någon annan gör det menar jag.

Stardust sa...

Jo men visst. Fast att göra en sådan anmälan skulle förutsätta en massa arbete för att dokumentera felaktigheter, missförstånd, utelämnanden, insinuationer och rena elakheter. Sådant har jag inte tid med, och dessutom är jag inte tillräckligt engagerad i frågan.

Anonym sa...

Men du hade ju tid med det här inlägget, som kanske duger i anmälan. Man kan ju alltid testa.

För övrigt säger Resume att de fick in massor med anmälningar innan lunch idag.

Anonym sa...

Behöver en dokumentär vara helt neutral? Det viktiga är väl att låta bägge sidor komma till tals. Och såvitt jag förstod så vägrade Gillberggruppen att uttala sig, då får de väl skylla sig själva. Iofs förstår jag inte alla dessa personangrepp, kan man inte ha olika åsikter utan att svartmåla motståndaren som ondskefull?

Stardust sa...

Nej, en dokumentär behöver definitivt inte vara helt neutral. Däremot ska den eftersträva att ge en opartisk beskrivning av verkligheten och den ska vara saklig.

"Fördärvet" brast rejält i båda dessa avseenden. Jag är övertygad om att den kommer att bli fälld av GRN (jag har dokumenterat ett par av de många felaktigheterna i min bloggpost, men det fanns många fler).

Att "Fördärvet" var en så usel produkt är olyckligt oavsett vilket "läger" man håller på i konflikten, tycker jag. Ingen har något att vinna på det.

Publicera helst inte anonyma kommentarer här.

Anonym sa...

Gillberg vissar prov på okunnighet, i varje fall inom mitt område, statistisk matematik. Först och främst är hans empiriska material inte oberonde vilket är en stort problem för att kunna bygga några slutsaser av hans data. Nu kommer min mest kritiska synpunkt: av den data han har kan han egentligen inte säga så mycketom hela Sveriges befolkning, den har aldeles för stor variation.

Nu ska jag bevisa detta med ett enkelet räkneexmple. Enligt SVT så visar Gillbergs studie att utav 141 barn fick 42 diagnosen damp. Om alla svaren är oberoende kan vi anta att dom har Binominal fördelning och denna kan approximeras till en normalfördelning (se wikipedia). Då kan man räkna ut att i medel får ((42/141)*100=)29,79… % barn DAMP, med en varians på 14,8329. För er som är lite bevandrade inom statistik förstår ni att vi ligger risigt till med en sådan varians. En allmänt vedertagen regel för akademisk publikation är att resultaten måste vara tillräkligt tydliga för att åtminstone peka mot att hålla i 95% av fallen, om försöket skulle återupprepas det vill säga. Baserat på Gillbergs resultat kan vi inte sluta oss till mer än att om så försöket skulle upprepas bör vi med 95% säkerhet få ett medelvärde inom intervallet 0.7 % - 58.8%. Ja dessa siffror talar för sig själv, eller? Ett sådant resultat säger ju rent ut sagt inget, mer än att med 95% sannolikheter har 0.7 % - 58.8 % av Svergies befolkning DAMP. Det intervalet hade jag också kunnat gissa mig till utan hans studie, kan inte ni?

Försten, det är tydligt att Gillberds data inte är oberoende (i matematisk mening) vilket om detta också inkulderas i övan räkningar ger ett ännu större interval.

Stardust sa...

Som sagt, jag ser helst att ni skriver namn när ni postar.

Det du skriver låter tänkvärt. Jag är själv tämligen okunnig när det gäller statistik och kan inte riktigt bedöma din kritik. Jag tror dock inte att du ska basera dina bedömningar på SVT:s material eller Söderfeldts kritik, för jag litar inte på någon av dessa. Om du däremot gick till originalarbetena skulle dina synpunkter blir mer intressanta.

Stardust sa...

En synpunkt till. Den kritik som du (och Söderfeldt) formulerar ter sig ju som synnerligen fundamental metodkritik. Är det verkligen rimligt att studier med den typen av lättidentifierade brister skulle kunna accepteras som doktorsavhandlingar och dessutom publiceras i välrenommerade tidskrifter, utan att någon lägger märke till det på 25 år? Visserligen har jag sett en och annan dålig avhandling gå igenom, men inte fan har dessa blivit internationellt uppmärksammade.