Märkligt utspel om "Psalmtoppen"

Stig Hadenius, professor emeritus i journalistik, gick igår till hårt angrepp mot nya teveprogrammet "Psalmtoppen". I en anmälan till granksningsnämnden för radio och teve skriver han att

/p/rogrammet är ett hån mot oss som av religösa eller andra skäl önskat höra dessa psalmer/sånger vi växt upp med. Här vulgariserar en fd Bolibompa-programledare bland det finaste vi har av folklig sång.

Hadius skriver också att de som står bakom programmet borde avskedas eller få sina löner halverade. Mycket märkligt utspel, på min ära. Är det någon form av missriktad ironi, eller menar han verkligen allvar?

Psalmtoppen är en fullkomligt bisarr programidé, men inte behöver man väl gå till sådana ytterligheter som Hadenius gör? Kan vi inte bara låta programmet självdö - det lär väl inte dröja så länge...

Bredsida av Häglund

Kjell Häglund publicerar idag en veritabel bredsida i debatten om "Fördärvet".

Tungt inlägg om Fördärvet

Debatten om SVT:s dokumentär Fördärvet flyttar idag in i "finrummet". Tre tunga professorer och ordföranden för Riksförbundet Attention dömer ut dokumentären som osaklig, obalanserad och irrelevant. Författarna skriver bland annat att

/d/et är fullständigt obegripligt hur "public service" television, som har folkbildning bland sina viktigaste uppdrag, kan låna sig till sådan desinformation.

Jag instämmer. Artikeln rekommenderas för läsning!

Ett par små steg i rätt riktning (vad det nu kan vara värt)

Jag utlovade en kommentar om folkhälsoministerns första större utspel i missbruksfrågan, vilket publicerades på DN debatt igår. Idag märker jag dock till min glädje att Johannes Forssberg redan hunnit före med en utmärkt analys. Låt mig därför hänvisa till den och bara bidra med några kompletteringar.

Forssbergs rubrik är "bättre än befarat", men det bör nog inte tolkas som något allvarligt menat beröm, utan mer som ett kvitto på hur oerhört lågt förväntningarna hunnit sjunka sedan Maria Larsson tillträdde. Hennes artikel innehåller dock några små guldkorn. Larssons talar bland annat om ökad valfrihet även inom missbruks- och beroendevården. Det är något som jag länge argumenterat för och som Björn Fries la fram förslag om förra sommaren. Att Larsson nu nappat på detta och beslutat att bereda frågan är positivt.

Positivt är också att artikeln visar att regeringen nu delar den problembeskrivning - de första fyra styckena i artikeln - som nästan alla andra aktörer sedan länge kunnat enas om. Sent ska syndaren vakna, men bättre sent än aldrig...

Så över till det inte fulls få positiva. DNs rubrik talar om att "missbruksvård ska flyttas bort från kommunerna", men den slutsatsen har såvitt jag kan läsa inte någon direkt täckning i brödtexten. Larsson talar om att tillsätta en utredning, och innan vi sett direktiven till den kan vi inte veta säkert vad avsikten är. Jag har själv, i min bok Metadon på liv och död, argumenterat för att all missbruksvård borde ha samma huvudman, och då företrädesvis landstingen. Skälet till det är att jag anser att beroende i större utsträckning bör betraktas som en sjukdom. Kommunerna har, så som Larsson framhåller i artikeln, till stora delar misslyckats i sitt uppdrag. Detta betyder dock inte automatiskt att landstingen skulle klara sig bättre - erfarenheterna av årslånga köer till underhållsbehandling och bristfällig tillgång till avgiftningsplatser visar att inte heller landstingen förmår prioritera narkomanerna efter behov.

Och detta för mig direkt på pudelns kärna, nämligen det som lyser med sin frånvaro i Larssons artikel: pengar och skarpa förslag. Utan extra resurser eller ny lagstiftning kommer regeringen aldrig att kunna komma tillrätta med de problem som finns i de kommunala och landstingskommunala förvaltningarna. Att återigen "komma överens" med SKL om tandlösa "frivilliga" vårdgarantier kommer inte att fungera. Att ge småslantar - 40 miljoner - till ökad tillsynsverksamhet kommer inte heller att fungera (och är dessutom obehövligt - vi vet ju redan väl vilka brister som finns!).

Summa summarum: Det är bra att Maria Larsson äntligen vaknat upp och insett att narkotikapolitiken också ligger på hennes bord. Det är bra att hon förstått vilka problem som finns. Men det är dåligt att hon ännu inte har begripit vad som behövs: tvingande rättighetslagstiftning, mer resurser och ett allmänt ökat statligt ansvarstagande för narkomanvården och narkotikasamordningen.

Trist är också att artikeln inte innehåller ett enda ord om sprutbyte och andra skadelindrande åtgärder. Men det hade förvisso varit en verklig högoddsare om något sådant funnits där - kristdemokraterna har alldeles för många knarktalibaner i sina led för att något sådant ska vara möjligt att tugga i sig i partikadrerna.

Inte någon överraskning direkt

Härom månaden lovade jag min fru att jag skulle äta upp ett par randsydda Oxfords om inte fler oegentligheter avslöjades i HSB-härvan. Det känns skönt att nu kunna konstatera att jag inte kommer att tvingas till att göra en "Steffo".

Idag presenterar folkhälsominster Maria Larsson en handlingsplan för förändringar i missbruks- och beroendevården. Jag återkommer med en kommentar, jag lovar!

Fartfyllda debatter

Det kan inte ha undgått många av er som läser denna blogg att jag tycker att Expressen är en pigg tidning debattmässigt.

Under veckan som gått har debatten efter den usla SVT-dokumentären "Fördärvet" flyttat in på den tidningens kultursidor. Först publicerade MarieLouise Samuelsson en krönika där hon höjde dokumentären till skyarna, varefter Kjell Häglund effektivt sågade den längs med fotknölarna. Samuelsson backade med ett helst substanslöst inlägg, och efter det publicerade programmakarna, Kicki Hultin och Tina Thunander, ett i mitt tycke klent försvar för sitt program. Idag går även Björn Söderfeldt in i debatten. Fortsättning lär följa.

Min gamla doktorandkollega Joakim Nilsson är en liberalkonservativ debattör med faiblesse för rallarsvingar. Han har varit mycket i debatten på sistone. Idag publicerar han ett ursinnigt angrepp på den integrationsforskningspolitiska extermvänstern. Jag undrar mest var han fått tag i den smaskiga mailväxling han citerar så vällustigt ifrån. Har de integrationspolitiska aktivisterna måhända fått in en förrädare i sina led?

To be continued...:-)

Bloggkommentarer om "Fördärvet"

Tant Rasch, Martins blogg, Weird Science, Motvallsbloggen.

Sämsta SVT-dokumentären någonsin?

Frågan i rubriken är högst motiverad med tanke på det journalistiska haveri jag just bevittnat. Jag förutsätter att programmet kommer att bli anmält till granskningsnämnden för radio och teve. Till dess rekommenderar jag de av er som till äventyrs skulle vilja ta del av den andra sidans verklighetsuppfattningar (som sannerligen lyste med sin frånvaro i programmet!) att läsa Vanna Beckmans bok "Strider under hjärnåldern".

Jag hittade med lätthet flera sakfel i programmet, såsom att min gamla chef Björn Söderfeldt kallades för "professor i forskningsmetodik" (han är professor i samhällsodontologi), att Söderfeldt påstods vara neutral i konflikten (jag minns tydligt att han propagerade för att Eva Kärfve skulle anställas på ALI i början av 2000-talet) och att Gillberggruppen anklagades för att ha begärt att Eva Kärfve skulle avskedas (det var Sten Levander som gjorde det, ett praktfullt självmål förvisso, men Sten är inte medlem i någon Gillberggrupp).

Värre var att en massa intressant information saknades, såsom information om hur DAMP relaterar till ADHD (DAMP-etiketten är mycket kontroversiell internationellt, men när det gäller ADHD finns mängder av forskning och ett tämligen stort konsensus kring att diagnosen fångar ett viktigt och i högsta grad verkligt fenomen) och information om de personangrepp och flagranta felciteringar Kärfve-gänget gjort sig skyldiga till. Vidare saknades diskussionen om den moderna antipsykiatrin och dess relation till scientologin, liksom en diskussion om Kärfves deltagande i minst en scientologikonferens (nogsamt beskrivet i en artikel i British Medical Journal).

Programmet innehöll dessutom ingen ny information what so ever. Fy SVT, det här var riktigt dåligt.

Pinsamt

Historien med den finske utrikesministerns avgång hade jag egentligen inte tänkt kommentera, för det hela gör ju mest att man skäms lite å manssläktets vägnar.

Annars är saken egentligen rätt enkel: Även om jag som princip tycker att Kanervas gubbsjuka är hans egen ensak så har jag förståelse för att man inte kan ha en utrikesminister som fungerar som allmän driftkucku. (Fast varför inte förresten? Det går ju i Sverige!)

Efter att ha sett ett reportage i gårdagens Rapport där den "exotiska danserskan" intervjuades kan jag bara konstarera att Kanervas damsmak skiljer sig en hel del från min egen...

Inkastad handduk

Sydsvenskan meddelar idag att Larry Andow avgått efter ett krismöte på HSB sent igår kväll. Roy Hansson har stängts av från sin tjänst i väntan på revision. Snabbt jobbat av HSB, måste jag säga. De insåg nog att det var nödvändigt att agera efter avslöjandena parat med firma Andow/Hanssons urusla krishantering. Det ska bli spännande att följa vad revisionen visar. Erfarenheterna av liknande fall där fartblinda makthavare ertappats med fingrarna i syltburken tyder ju på att fler oegentligheter kommer att avslöjas :-)